”Det är aldrig för sent att lägga av” är rubriken på Eldkvarns precis påbörjade turné. Är det för sent att ångra att man inte redan har lagt av? Det är det väl.
Några tankar efter turnépremiären som inte blev fullständigt som planerat.
– Jag är inte full, jag har bara jävla ont i ryggen, brummade han
Bild: Jakob Lambertsen.
Två så kallade avskedskonserter i juli i fjol i hemstaden Norrköping ledde till att bandet Eldkvarn bestämde att det inte skulle vara slutet, snarare återkomsten efter åtta års paus. En ny turné anordnades för innevarande sommar. Premiär i Folkets Park i Malmö i onsdags, 5 juni.
22 konserter på tre månader – är det klokt?
Enligt planen följer ytterligare 21 konserter under de kommande tre månaderna, och turnén avslutas med fyra uppträdanden på Mosebacketerrassen i Stockholm kring 1 september. Bandet kommer till Trädgårdsföreningen i Göteborg den 19 juli.
Är det klokt med ett sådant häftigt turnerande? Dessa gubbar är inte just 20 eller 30 år längre. Sångaren Plura Jonsson, basisten Tony Thorén och trummisen Werner Modiggård är alla 72 år, och gitarristen Carla Jonsson fyller snart 71 – samma dag som Eldkvarn spelar i Göteborg, faktiskt.
Plura med krånglande rygg på en stol
När de gick på scenen i Malmö tycktes svaret att vara: Nej. Inte klokt. Plura – som alla är på förnamn med – fick ha hjälp av två ”personliga assistenter” för att komma fram till sin plats vid den centralt placerade mikrofonen.
– Jag är inte full, jag har bara jävla ont i ryggen, brummade han.
Han blev satt på en stol med sin elgitarr och beordrade bandet att börja.
Framåtlutningen var för stor
Det gick riktigt bra. Rösten var det inget fel på. Den var absolut skarpare och klarare än förväntat, och det började med ”Jag är bättre än dej”, ”Mörkret knackar på min dörr” och ”Älskaren från det öde landet” – men mitt i den låten hände det. Plötsligt satt Plura där inte längre. Han låg på scengolvet. Kunde inte resa sig.
”Assistenterna” kom springande, och mirakulöst nog kom sångaren upp igen. En ny stol hämtades. Gitarren blev hängd på honom. Resten av bandet fortsatte, förlängde kanske låten med ett extra instrumentalsolo, och Plura sjöng låten färdigt.
– Stolen lutade för mycket framåt, förklarade han.
Snart klagade han lite mer.
– Den här stolen fungerar inte heller. Men nej, vi kan inte hålla på med att byta stolar.
Känsliga minuter för publik, fotografer och fallen stjärna
I situationen var det respekt och sympati för den fallna stjärnan. De flesta fotografer och publiken riktade kameror och mobiltelefoner i någon annan riktning. Det var känslosamt.
Var det som när Muhammed Ali tog en match för mycket eller som när Frank Sinatra tog en eller två avskedsturnéer för mycket?
Utan P Jonsson låter det inte Eldkvarn
I alla fall blev det tydligt, att Eldkvarn inte är Eldkvarn utan Plura. Congasspelaren Adrian Modiggård (son till trummisen) kom fram och sjöng ”Ett fall av kärlek”, konsertens tionde låt, och senare sjöng Carla Jonsson två låtar. Men det lät ju inte alls som Eldkvarn. Det var faktiskt ganska ordinärt.
Plura är ett slags svenskt svar på både Bob Dylan och Leonard Cohen. Rösten är mest som Dylans och de enkla poetiska texterna är mer i riktning av Cohen. Om kärlek, om situationer, om miljöer. ”Vår lilla stad”, ”Nånting måste gå sönder”, ”Fulla för kärlekens skull”, ”Jag är det hjärta” – låtar som rymmer känslor och är evigt hållbara.
En sommar full av konserter
Men varken vanliga människor eller konstnärer är evigt hållbara. Vi är skröpliga och tar förr eller senare slut. 22 konserter på en sommar är mycket. Och för ett rockband och en rocksångare matchar fysiken inte absolut lusten att uppträda. Inte lätt att erkänna.
I Malmö gick det trots allt bra. Men efter nästan två timmar, först sexton låtar och därnäst fem extralåtar, sa band och publik tack för i kväll till varandra. Vid den senast föregående konserten I Norrköping 2023 spelade Eldkvarn ytterligare åtta låtar. Det är faktiskt ganska naturligt att det inte blev lika många låtar i Malmö i onsdags.
Turnéplanen för Eldkvarn resten av sommaren:
Stångebro, Linköping, 7 juni.
Folkets Park, Huskvarna, 14 juni.
Hamnplan, Nyköping, 15 juni.
Naturscen Skuleberget, Höga Kusten, 28 juni.
Furuviksparken, Gävle, 29 juni.
Stadsparken, Örebro, 4 juli.
Södra Fästningshörnan, Varberg, 7 juli.
Hasslöfestivalen, Karlskrona, 12 juli.
Stadsträdgården, Dina-scenen, Lidköping, 13 juli.
Grå Gåsen, Burgsvik, Gotland, 17 juli.
Trädgårdsföreningen, Göteborg, 19 juli.
Tyrolen Blädinge, Alvesta, 20 juli.
Slottsruinen, Borgholm, 24 juli.
Dalhalla, Rättvik, 26 juli.
Parksnäckan, Uppsala, 8+9 augusti.
Sara Kulturhus, Skellefteå, 16 augusti.
Nöjesfabriken Karlstad, 23 augusti.
Mosebacketerrassen, Stockholm, 25+26+27 augusti plus 3 september.
