DET NYA MEDIESTÖDSFÖRSLAGET har överlämnats till kulturministern av utredaren Mats Svegfors vars betänkande har rubriken ”Ett hållbart mediestöd för hela landet”.
Lite lustigt att han använder det politiska inneordet ”hållbart”. Hur hållbart förslaget blir är snarare en from förhoppning än ett faktiskt förhållande. Mera intressant är vad han föreslår. Han föreslår ett teknikneutralt mediestöd med lokalt fokus.
Driftstödet avvecklas och redaktionsstödet blir dominerande, häri ingår också ”vita fläckarbidrag” dvs geografiska platser som inte täcks av något medium.
REDAKTIONSSTÖDET räknas efter hur många redaktionella tjänster (minimum två) och vilka behov mediet har. Medierna får själva meddela sina behov. Det införs ett mångfaldsbegrepp så att det inte helt gäller lokalt material. Farhågan är väl att det kommer att gynna stora medier med lokala avläggare medan små nätplattformar med en person inte kan räkna med stöd.
Vidare är tidskrifter och veckotidningar uteslutna. Dessutom är utvecklingsstöd och innovationsstöd borttagna vilket antyder att det blir ett bevarande av situationen idag.
Det nya stödet skall inte ges till medier vars publicistiska verksamhet står i strid med det demokratiska statsskicket. Hur detta går ihop med den vidsträckta yttrandefriheten och tryckfriheten som vi har i Sverige framgår inte då någon analys inte finns i förslaget.
DET ÄR SÄRSKILT intressant att innehållsbegränsningar har diskuterats i samtliga pressutredningar alltsedan 1963 års utredning och samtliga utredningar har förkastat innehållsbegränsningar med hänvisning till våra grundlagar.
Här försöker man att gå bakvägen att genom ekonomi inskränka när det tydligen inte anses opportunt att gå den juridiska vägen. Det är inte särskilt snyggt.
Det talas tyst om att de sex stora mediekoncernerna får ca 70 procent av pengarna. Bonnierkoncernen får mest, ca 40 procent av pengarna. Detta förstärker intrycket att den nuvarande situationen behålls.
MÅNGA HAR föreslagit att det vore bättre att ta bort momsen för medierna, men tydligen har finansdepartementet sagt nej. Man måste betänka att det är en enmansutredning och att tiden varit kort, vilket inneburit att redan starka krafter haft ett stort inflytande med tanke på de möten som ägt rum.
Klagomål skall riktas till Massmedienämnden som skall bestå av branschfolk och inga politiker. Beslut därifrån är inte överklagningsbara vilket ytterligare förstärker dagens situation.