RASMUS PALUDAN har ansökt att anordna en allmän sammankomst i Borås för att bränna en Koran. Man behöver i och för sig inte tillstånd för att anordna allmän sammankomst, men han har nu ansökt.
Då inträffar det märkliga att polisen i Västra Götaland inte ger honom tillstånd och detta på grund av att det kunde vålla upplopp och allmän ordningsstörning. Och man hänvisar till de kravaller som inträffade under påskhelgen i flera städer i Sverige.
Detta innebär att den grundlagsenliga rättigheten att anordna allmän sammankomst med yttrandefrihet inskränks av polismyndigheten som hänvisar till ordningsstörning och eventuellt våld från grupper i likhet med tidigare händelser. I princip innebär detta att grupper genom hot om våld kan inskränka våra grundlagsfästa rättigheter och polisen kan inte garantera vår säkerhet trots att polisen enligt lag har våldsmonopol.
Att bränna en Koran anses av muslimer vara en hädelsehandling, men hädelse är sedan 1970 inte ett brott i Sverige även om det kan kränka en del. När Elisabeth Ohlson Wallin visade sin utställning Ecce Homo, där Jesus skildras omgiven av ”läderbögar” i Annedalskyrkan i Göteborg blev många kyrkobesökare kränkta, men kyrkan sattes inte i brand och ingen vandalism förekom. Inte heller förekom protester från massmedia med krav på hädelselag.
OM POLISENS förbud mot Paludans sammankomst inte stoppas av domstol innebär det att våld kan stoppa andra sammankomster, t ex Prideparader och liknande och kanske till och med att staten inskränker yttrandefriheten och rätten att anordna sammankomster.
Lyssna på vad det nya muslimska partiet Nyans kräver när det gäller förändringar i Svensk lagstiftning. Även Irans ambassadör i Sverige har officiellt framfört protester till Sverige för att ha tillåtit bränning av Koranen, liksom flera andra muslimska länder.
Jag läste det första i ämnet mot Salman Rushdie 1989 då den iranske ledaren ayatolla Khomeyni utfärdade en fatwa vilket innebar en dödsdom eller att vilken muslim som helst kunde döda honom. Rushdie hade i sin bok Satansverserna hädat profeten Muhammed. Denna bok har senare bränts ett antal gånger av muslimer. Hans dödsdom står fortfarande fast.
NÄSTA FALL vi läste om var attentatet mot Charlie Hebdo där tolv personer dödades och sju skadades. Charlie Hebdo är en fransk satirtidning där man tidigare avbildat profeten Muhammed med vapen i hand och hade då råkat ut för en mordbrand.
Attentatet 2015 följdes av en rad attentat runt om i Frankrike, bl a i konsertlokalen Bataclan med hundratals dödade och skadade. Därtill har vi Jyllands-Posten där ett antal tecknare skapade de så kallade Muhammedteckningarna vilket ledde till protester från flera muslimska länder och mordhot mot tecknarna. Två av tecknarna gick under jorden och ett attentat som skulle riktas mot tidningen avslöjades. Två av de planerande attentatsmännen var svenskar.
NÅGRA AMBASSADÖRER från muslimska länder krävde att få träffa den danske statsministern Anders Fough Rasmussen vilken avböjde besöket då det var en fråga om yttrandefrihet och det skulle inte han ha synpunkter på. I sympati med tecknaren Westergaard gick många danska tidningar ut med hans teckning av Muhammed men endast en svensk tidning, Sydsvenskan, gjorde det.
Nästa fall blir Lars Vilks som ställde ut ”rondellhunden” vilket ledde till att han för resten av sitt liv fick ha livvakt och inte kunde träffa andra tills han dog i en märklig bilolycka där han kördes av SÄPO. Lars Vilks fick däremot inte särskilt mycket stöd av det svenska kulturetablissemanget eller de svenska medierna. Detta leder oss då fram till Paludan som knappt stöds av någon när han bränner Koranen, Vi har i Sverige ingen lag rörande hädelse. Lagen mildrades 1949 och togs alltså bort 1970.
Att hädelseparagrafen diskuterades tidigt har troligen i viss mån med Hjalmar Branting att döma, Han dömdes som ansvarig utgivare till tre och en halv månad för tryckfrihetsmissbruk och hädelse för en artikel där treenigheten kallades ”det trebenta belätet” (fadern, sonen och den helige ande).
DET ÄR INTRESSANT att se hur yttrandefrihetsprovokatörer har bemötts. I Sverige stödde de flesta yttrandefriheten fram till Muhammedteckningarna, men i samband med Lars Vilks och framför allt Paludan så lyckas våldet till och med stoppa yttrandefriheten som nu senast i Västra Götaland (Borås).
Vem kommer sedan våga kritisera Islam (jämför med åtalet mot Ann Sofie Hermansson) eller kraven från det nybildade partiet Nyans på särbehandling av islam och muslimer. Vem har vunnit och vem har förlorat när våldet kan stoppa yttrandefriheten?