Rökningen minskar och fimparna blir färre i skräpmätningarna som Håll Sverige Rent genomför. Men ändå är nikotinskräp fortsatt den vanligaste kategorin i svenska stadskärnor.
I havet och på stränder är det plasten som dominerar. Plast utgör hela 99 procent av uppmätt skräp i Västerhavet och på dess stränder. Mest ökar plastkorkar och ballonger.
– Plast hör inte hemma i havet. Det som syns längs kusterna är spåren av en långvarig nedskräpning. Men det går att vända och därför är det fortsatt viktigt att det förebyggande arbetet pågår så att skräpet aldrig når havet, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.
Engångsprodukter av plast ökar i städer och på stränder
Det har stiftats lagar och införts förbud mot flera olika sorters engångsprodukter av plast. Trots det hittas stora mängder av dem i såväl stadsmiljöer som på stränder. Ett exempel är platssugrör. Skräpmätningar från år 2024 visar på att dessa ökat med 43 procent på Västerhavets stränder sedan 2021.
Nikontinskräp dominerar i stadsmiljöer
I stadskärnorna dominerar nikotinskräpet även om fimpar har minskat i omfattning. Men snusskräp ökar, liksom vejps.
– Att fimparna minskar är positivt. Men det är alarmerande att nikotinskräpet dominerar i stadskärnorna. Snusprillor och vejps ökar och det är ett tydligt tecken på att problemet inte är löst, bara att det bytt form, säger Johanna Ragnartz.
1 300 skräpföremål på en kilometer
Skräpmätningarna i 16 större svenska stadskärnor under 2024 visar på en omfattande nedskräpning. I genomsnitt hittades 50 000 skräp per stadskärna under en dag.
Skräp från mat och dryck som intas ”on the go” utgör 10 % av allt skräp och här är det skräp från godis, glass och snacks som är vanligast.
Utslaget på en större yta betyder resultatet att den som promenerar en kilometer längs en vanlig trottoar i en svensk stad i snitt skulle passera 1 300 skräpföremål. Bland annat 636 fimpar, 275 snusprillor och 47 godispapper.
Västerhavets stränder 27 gånger över EUs gränsvärde
EU:s gränsvärde för vad som anses vara god miljöstatus överskrids med god marginal längs Västerhavets stränder. I genomsnitt hittades där 532 skräp per 100 meter strand, vilket är 27 gånger över gränsvärdet.
Även fjällmiljöerna påverkas av nedskräpning. Där dominerar snus, som utgör 34 procent av det skräp som hittats. Därefter följer plastförpackningar från godis och glass, samt toalettpapper.
Läs hela skräprapporten här:
https://hsr.se/sites/default/files/2025-04/Skraprapporten-2025-digital-uppslag-webb_0.pdf
