Den nya statsisbrytaren kommer att kosta 1,4 – 2 miljarder kronor och ska kunna bryta rännor i Östersjön på 32 meters bredd. Hon ska gå för fossilfri framdrivning. Det är den specifikation, som beställaren Sjöfartsverket nu presenterar i ett pressmeddelande. Var fartyget ska byggas avgörs senare, efter upphandling.

Isbrytaren Ale

Ale är minst och äldst. Bryter is i Vänern.

Designen av den nya statsisbrytaren har utarbetats i samarbete med Trafikledsverket, den finska motsvarigheten till Sjöfartsverket.
Upphandlingen påbörjas nästa sommar om finansieringen av fartygen – och kommande nya isbrytare – då är löst.

Spelar central roll för näringslivet i norr
Den nya isbrytaren, som blir den första av en serie på tre, ska kunna tas i bruk sommaren 2027.
Hon anses central för näringslivet i de nordligaste delarna av landet, där hon får kapacitet att bryta upp till 32 meter breda isrännor för fartygstrafiken.
De nuvarande isbrytarna klarar som mest 24 meter breda rännor.

Isbrytaren Oden

Oden står i en klass för sig bland dagens isbrytare.

Större fartyg kan ta sig till hamnarna
Detta möjliggör för de norrländska hamnarna att ta emot nya, större lastfartyg än idag.Sjöfartsverket anger, att Östersjön är ett av de mest trafikerade områdena i världen. Östersjön svarar för cirka 15 procent av världens sjöfart. Mer än 2 000 fartyg trafikerar Östersjön vid varje given tidpunkt.

3 500 får årlig brytarassistans
Och under vintertid tar cirka 3 500 fartyg årligen hjälp av isbrytare för att nå de nordliga hamnarna i Sverige och Finland. Sjöfartsverket kalkylerar med att det varje vinter motsvarar lasttrafiken för en miljon lastbilar.
För Bottenviken, den norra delen av Östersjön, läggs isrestriktioner fem månader per år.

Ale är äldst i kvintetten
Sjöfartsverket svarar för att hålla de svenska hamnarna öppna året om. Verket har fem egna isbrytare, statsisbrytarna Ale, Atle, Frej, Ymer och Oden.

Isbrytaren Atle

Atle först i tur att bytas ut.

Ale är äldst, levererades 1973. Oden är yngst, levererad 1988 från Götaverken Arendal i Göteborg.
Deras besättningar uppgår till mellan 22 och 25 personer.
Isbrytarna har en kapacitet att bryta is enligt:
Ale: 0,6 meter is i 3 knop
Atle, Frej och Ymer: 1,2 meter is i 3 knop
Oden: 1,9 meter is i 3 knop
Isbrytarnas marschfart i öppen vatten är cirka 12 knop.

Oden i en klass för sig
Om isbrytaren Oden kan nämnas, att hon även tjänstgör som polarforskningsfartyg. År 1991 var hon det första icke atomdrivna ytfartyget på Nordpolen.

Isbrytaren Frej

Frej står i kön för att bli utbytt.

Fartyget har under årens lopp försetts med allt mer avancerad vetenskaplig utrustning. Hon anses idag vara en av de främsta forskningsplattformarna i polarhaven. För att kunna genomföra dessa uppdrag har Sjöfartsverket ingått ett långtidsavtal med statliga Polarforskningssekretariatet.
Oden är med sitt deplacement på 13 000 ton dubbelt så tung som övriga isbrytare i Sverige.
Det är Atle, Frej och Ymer som nu står närmast i tur att bytas ut. Målsättningen är att ha hela isbrytarflottan förnyad och i drift 2030.

Fotnot. Bilderna på samtliga isbrytare i denna artikel: Copyright Sjöfartsverket.

 

 

Isbrytaren Ymer

Ymer är också i utbyteskön.