lördag, november 26 2022
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

HAR NI OBSERVERAT att det är val till Svenska kyrkan den 19 september i år? Man har tidigare talat om det glömda valet, dels för att det inte märks på gator och torg, dels för att det är så få som röstar. När det första valet hölls 1931 så röstade 22 procent av medlemmarna och 1934 då störst andel röstade, 24 procent. Om vi jämför dessa siffror med valen på 2000-talet med undantag för valet 2017, så röstade i genomsnitt ungefär 13 procent. Valet 2017 steg valdeltagandet kraftigt till 19,08 procent.

Flera faktorer har diskuterats varför valdeltagande ökade. 2001 fick 16-åringar rösträtt vilket ökade valdeltagandet i det valet något, men det visade sig inte hålla senare. Kyrkan har tappat medlemmar. 1,6 miljoner på tjugo år, och man kan då tycka att de som är kvar borde vara mera benägna att rösta, men inte heller detta verkar stämma.

FÖR ATT HÖJA valdeltagande borde ju särskiljande frågor vara avgörande. Om man studerar vilka frågor som är uppe till diskussion i årets val så är de få och föga spännande. Eftersom kyrkan har problem med ekonomin så är den frågan närvarande. Man föreslår att satsa på ideella insatser i större utsträckning men inte hur. Man föreslår att satsa på att öka medlemsantalet, men inte hur. Man vill se över fastighetsförvaltningen men inte hur. Och man vill se över skogsförvaltningen och göra den mer hållbar men inte hur. (Dessutom ger ju skogen stora inkomster som man nog inte vill riskera.) Man vill se över andra typer av oregelbundna utbetalningar men oklart hur.

En fråga som däremot är konkret är den så kallade väjningsregeln. Den innebär ett präster inte kan tvingas att viga personer av samma kön. Men denna fråga är en så kallad lärofråga och har juridisk implikation och kräver biskopars samtycke, de sitter ju inte i kyrkomötet. Dessutom har Centern gått ut med en ny fråga, nämligen att satsa på kyrkomusiken.

Men om vi studerar 2017 års val så kan vi tydligt se att de politiska partierna gick kraftigt fram. Socialdemokraterna ökade sina mandat från 73 till 76 och Centern från 30 till 34, Sverigedemokraterna från 5 till 24 och Vänstern från 1 till 9 mandat.

DÄRTILL KOMMER att Posk (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) som är emot politiska partier i kyrkan gick från 31 till 43 mandat och är därmed den näst största nomineringsgruppen i kyrkomötet. Och om man ser till den propaganda som föregick valet från partiernas sida så kan man nog med fog hävda att kyrkovalet 2017 var ett politiskt val där Jesus gick vilse redan i upptakten. Och då vi inte sett detta i år så kommer nog valdeltagandet att sjunka 2021.

Föregående

Slappheten i Göteborg är ju inget nytt

Nästa

Sahlgrenska bäst i Sverige för AT-tjänstgöring

Om författaren

Jan Strid

Universitetslektor Göteborgs universitet.

Se även