torsdag, februari 2 2023
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

Var fjärde svensk kommun kräver att bidragstagare söker bostad utanför den egna kommunen. Om inte dras bidraget in. Men det beteendet är inte förenligt med Socialtjänstlagen.

Det framgår av en rapport från Statskontoret som på regeringens uppdrag granskat det som brukar kallas social dumpning. Det innebär att rika kommuner ”skeppar” av bidragstagande invånare till fattigare kommuner där det finns lediga bostäder men där det ofta är ont om jobb.

Nu använder Statskontoret själva inte beteckningen social dumpning eftersom det anses nedvärderande. I stället kallar kontoret det för aktiv medverkan till bosättning i annan kommun.

Blir tvingad

Det innebär översatt att ”när en kommun genom sitt agerande får en person med ekonomiskt bistånd att flytta till en annan kommun utan att personen själv har uttryckt en tydlig vilja att flytta”.

De som i första hand riskerar att bli utsatta för social dumpning är nyanlända som efter två år i Sverige inte längre har rätt till etableringsersättning från Migrationsverket. Vidare är det personer med missbruks- eller andra sociala problem, personer i behov av skyddat boende samt den grupp som brukar kallas strukturellt hemlös. Det är människor som inte har några andra sociala problem men som saknar något så grundläggande som en egen bostad.

Rapporten konstaterar att det inte alltid måste vara ett problem att ta emot en person som flyttat till följd av aktiv medverkan.

Förutsättningar avgör

– Om det blir ett problem eller inte sammanhänger främst med kommunens förutsättningar som storlek, ekonomi, arbetslöshet och bostadsmarknad, heter det i rapporten.

– I mottagande kommuner med ansträngd ekonomi och sämre arbetsmarknadsförutsättningar kan en inflyttning innebära en betydande ekonomisk belastning. Det blir även svårt för den enskilde att få ett arbete och etablera sig i samhället.

De viktigaste faktorerna bakom social dumpning är förutom bostadsbristen även tolkningen av bosättningslagen samt ekonomiska motiv. En avsändande kommun kan genom dumpningen minska sina egna kostnader för ekonomiskt bistånd eftersom det blir mottagarkommunen som får ta över det ekonomiska ansvaret för sina nya invånare.

Ingen rätt kräva

Statskontoret föreslår en rad åtgärder för att få bukt med problemet. En åtgärd är att Socialstyrelsen förtydligar att en kommun inte har rätt att kräva att en person ska söka bostad i annan kommun för att få fortsatt försörjningsstöd. Förutom att det står i strid med Socialtjänstlagen finns ett flertal domar där det framgår att detta inte är tillåtet.

Att problemet med social dumpning är utbrett vittnar ett flertal kommuner, främst landsortskommuner, om. Vissa kommuner planerar till och med att riva lediga bostäder för att förhindra fortsatt inflyttning.

Även i Västsverige är social dumpning vanligt. Enligt uppgifter i Sveriges Radio P4 Väst finns det sju kommuner som varit utsatta för social dumpning. Dessa är Åmål. Tanum, Dals Ed, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet och Vänersborg.

Previous

Hur stort bör Göteborg vara?

Next

Kulturnämnden nobbar ökat stöd till utvandrarmuseet

About Author

Eva Thorpenberg

Nybliven pensionär sedan januari 2019. Har varit verksam som journalist sedan slutet av 80-talet och bland annat jobbat på GP, Arbetet, Hem & Hyra samt Hyresgästföreningen.

Check Also