torsdag, februari 2 2023
Bevakar Göteborg - och lite till
Spanaren.se är en nättidning i Göteborg som ägs av den ideella föreningen Sällskapet Spanaren. Vi granskar makten men rapporterar även om annat. Redaktionen arbetar gratis.

HUR STORT orkar Göteborg bli? Är kommunledningen verkligen redo för fortsatt befolkningstillväxt? Här finns ett antal frågor att lösa. Eller inte lösa.

Sveriges näst största stad går en spännande framtid till mötes.

I stadens senaste befolkningsprognos från tidigare i år sägs att Göteborg kommer att få 151 000 fler invånare de närmaste 20 åren. Därmed skulle antalet bli 730 000 år 2040.

I genomsnitt per år blir ökningen 7 200.

Antalet äldre beräknas öka betydligt på både kort och lång sikt.

STADSLEDNINGSKONTORET konstaterar att beräkningarna utgår från att ökningen ser ur på samma sätt som de senaste åren. Men man påpekar även att det finns en del osäkra faktorer. Bland annat så flyttar många människor mellan kommunerna i Göteborgsregionen.

Anders Larsson är docent i kulturgeografi på Handelshögskolan i Göteborg. Jag ringer upp honom. Han håller med stadens tjänstemän om att det finns osäkra faktorer när man ser in i framtiden.

– Hur blir det med pendlingen? undrar han. I vilken grad kommer Västlänken att integrera arbetsmarknaden i Göteborgsregionen?

Vi resonerar lite om vad den politiska ledningen egentligen anser om folkökningen. Är den förtjust eller bekymrad?

Själv upptäcker jag ett citat som måhända beskriver de höga damernas och herrarnas inställning.

Arkitekturskribenten Mark Isitt intervjuas i GP:s bilaga Två Dagar. Han säger bland annat:

”Den vilsna staden Göteborg” är en stad som inte vet vad den vill. Som inte gjort sin grundläggande stadsanalys. Det är som att man inte fattar att man är Sveriges näst största stad.

MARK ISITT TÄNKER förstås på stadsbyggnad. Men citatet kan nog lika gärna illustrera ledningens inställning till folkökningen.

Annat var det några år in på 70-talet. Den ledning som satt då hävdade att Göteborg inte skulle bli större men bättre. Staden hade just inkorporerat Styrsö, Askim och en del av norra Hisingen. Det skulle åtminstone inte bli mer yta.

Men folkökning väntade. Angered byggdes. Så kom varvskrisen med mera. En tid på 80-talet stod cirka 4 000 lägenheter tomma. Planeringen hade inte varit någon succé.

Men det vände.

Nu råder bostadsbrist.

DET ÄR LÄTT att förvirras inför framtiden. Ändå krävs viktiga ställningstaganden.

Till exempel:

Trångboddheten i fattiga områden är enorm. Bra, dåligt eller likgiltigt?

Uppseendeväckande stora skillnaden i kvalitet mellan skolor. Bra, dåligt eller likgiltigt?

Skattebetalande familjer med bra inkomster flyttar till grannkommuner. Bra, dåligt eller likgiltigt?

Öppna ytor bebyggs. Bra, dåligt eller likgiltigt?

Gröna ytor riskeras. Bra, dåligt eller likgiltigt?

Skyskrapor kan byggas centralt. Bra, dåligt eller likgiltigt?

Trafiken i centrum är ett ökänt kaos. Bilar, bussar, spårvagnar, lastbilar, fotgängare, motorcyklar och cyklister trängs med varandra. Bra, dåligt eller likgiltigt?

Och så vidare.

Om svar anhålles.

 

Previous

Sista chansen för Emigranternas hus

Next

Så vanlig är social dumpning

About Author

Börje Andersson

Politiskt intresserad sportfåne och pensionerad journalist.

Check Also