DEN DANSKE extremisten Rasmus Paludan ska inte känna sig välkommen till Göteborg för att sprida hat om han kommer på idén att försöka. Hans sort är inte ute efter att värna demokratin utan att utnyttja den i onda avsikter.

Rasmus Paludan fick inte lov av polisen att bränna Koranen i Malmö. Han har också fått avslag från polisen att bränna Koranen i Stockholm. Hans medhjälpare har gjort det i stället för honom i båda städerna.

SOM JAN Strid konstaterade i en krönika i Spanaren den 1 september är det inte förbjudet i Sverige att bränna Koranen, Bibeln eller någon annan bok. Religiösa skrifter är inte fredade.

Man kan således slå fast att Paludan har rätten på sin sida.

Men vad är han ute efter? Själv förklarar han att syftet är att ”håna och förnedra Islam”. Även detta är tillåtet.

Här handlar det som alla inser inte om att kritiskt analysera islam på hög intellektuell nivå.

Inte heller om att värna demokratin.

Och givetvis inte om att stärka demokratin.

PALUDAN och hans gäng vill enbart utnyttja alla rättigheter som svensk lag erbjuder.

Det uppenbara skälet bakom de tilltänkta aktionerna är att sprida hat och provocera fram kraftiga motreaktioner. Att förgifta relationerna mellan människor. Och han väntar sig god hjälp av sina anhängare.

Han får även god hjälp av militanta motståndare, beredda att bruka våld i fall aktionerna hfår äga rum. Ja, redan dessförinnan.

Stigande hat från ömse sidor är det värsta som hotar demokratin i ett land som vårt. Om vi undantar statskupp av ondsinta krafter eller militära angrepp från främmande makt.

Vi riskerar att ytterlighetsgrupper drar med sig fler i civilsamhället. Man struntar i gällande lagar och i myndigheter.

FOLK MED insikt och vett måste vägra att ryckas med i hatkampanjer från något håll.

Om Paludan med anhang skulle komma på tanken att söka tillstånd till Koranbränning i Göteborg när han misslyckats i Malmö och Stockholm ska han känna sig ovälkommen av invånarna. Inte för att tilltaget vore förbjudet i sig. Utan för att vi vänder oss med kraft mot mer hat. Vi upplever nog av sådant.