Beslutet att bygga en stor livsmedelshall i centrala Göteborg fattades av stadsfullmäktige den 16 juni 1887. Initiativtagare till Stora Saluhallen, som den kom att kallas, var huvudredaktören i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, S A Hedlund, en välkänd liberal i staden vid den tiden.
Saluhallen med sitt karakteristiska utseende ritades av arkitekten Hans Hedlund, brorson till S A Hedlund, och byggnaden uppfördes under åren 1888–1889 av Göteborgs Mek. Verkstadsaktiebolag till en total kostnad av 310 000 kronor. Götebogs Mek. Verkstadsaktiebolag, ombildat 1906 till Göteborgs Nya Verkstads AB, var det bolag som 1917 ombildades till AB Götaverken (1917–1977).
Från början hade Stora Saluhallen en golvyta på 1300 kvadratmeter och 89 salustånd, 12 öppna saluplatser och 50 källarutrymmen, vilka 1898 utökades med 20 platser genom en tillbyggnad under Kungstorget.
Halvcirkelformad basarlänga
Torget hade tidigare haft namnet Trädtorget och senare Nya torget, när torghandeln med kött, smör, ost och mjöl 1848 flyttades dit från Stora torget, nuvarande Gustav Adolfs torg. Redan 1850 uppfördes en halvcirkelformad basarlänga längs med kanalsidan av torget, en länga som inte ansågs vara rivningsmässig förrän 1966. I basarlängan fanns 76 olika småbutiker, som huvudsakligen ägdes av vävare från Marks härad.
Byggandet av Stora Saluhallen försenades tre och en halv månad dels på grund av en osedvanligt sträng vinter som omöjliggjorde schaktning och pålning, dels en ovanligt regnig sommar, och för det tredje byggnadssättet i sten, järn och glas, en oprövad byggmetod som tvingade fram ett flertal nya tekniska lösningar.
Vid uthyrningsauktionen 12 januari 1889 hyrdes samtliga bodar utom sex ut till ett belopp av 46 302 kronor och försäljningen av livsmedel startade redan sex dagar senare, den 1 februari. Handeln har således pågått i 126 år, delvis med avbrott under ombyggnadsperioden 2009–2012.
Den sista stora tillbyggnaden av Stora Saluhallen ägde rum 1905 efter en skrivelse från hälsovårdsnämnden om att ”åtminstone minuthandeln med kött och fläsk jämte däraf beredda varor inte vidare finge äga rum annorstädes än för i dylik rörelse lämpligt anordnade butiker och hallar” samt att ”all styckning och försäljning af kött eller fläsk i mindre partier under bar himmel eller i öppna bodar komme att upphöra”.
Året därpå förbjöds den öppna torghandeln med färskvaror, Stora Saluhallen byggdes till, långsidorna fick väggar och Bazar Alliance, byggd 1888, väster om Kungstorget fick ett glastak.
Modernisering med förseningar
Idag ingår Saluhallen i kommunala Higabgruppens fastighetsbestånd innehållande åtskilliga byggnader med varierande kultur- och kultvärde. I december 2009 påbörjades första etappen av den renovering och modernisering av Saluhallen som inte var färdig förrän den 1 april 2011. Från början var det meningen att etappen skulle vara klar inom ett år men arbetet försenades avsevärt sedan det visat sig att bjälklagskonstruktionen var i mycket sämre skick än befarat.
Andra etappen av ombyggnaden inleddes i februari 2012, ett halvår försenad. Men till den 12 december och julhandeln 2012 var arbetet i alla fall klart och hallen kunde återinvigas. Då hade cirka 3 000 kvadratmeter fräschats upp till en kostnad av 175 miljoner kronor.
Det kan slutligen nämnas, att Kungstorget, som mäter ganska precis ett hektar, som mest hade 650 platser för försäljning. Fram till 2006 såldes grönsaker på torget varje vardag.
Källor: Wikipedia. Greta Baum: Göteborgs gatunamn samt Lars O Carlsson: Göteborgarnas Hus.
Läs också: Blir Västlänken dödsstöten för Saluhallen och Feskekôrka?
