För att klarlägga kraven för isbrytning i Östersjön har ett trenationersprojekt startats under ledning av Sjöfartsverket, tillsammans med Finland och Estland.
– Projektet ska vara klart för presentation den sista december 2027, berättar för Spanaren Jonas Franzén, ställföreträdande kommunikationsdirektör, på Sjöfartsverkets kommunikationsavdelning.
Målet är att komma fram till lösningar som säkerställer en säker, förutsägbar, kostnadseffektiv och hållbar isbrytning.
Isbrytningens syfte är att säkerställa sjötransporter in till hamnarna och måste ständigt anpassas till förändringar i sjötrafikens mönster. Utan isbrytning riskerar vissa hamnar i Norrland att få stänga i upp till 130 dagar om året.
En särskild utmaning är de områden där havsbaserad vindkraft planeras. Det planeras för många vindkraftsparker samtidigt som behovet av isbrytning ökar i Östersjön. Hur isbrytarna ska samspela med vindkraftsetableringar i området är en viktig fråga för det här projektet.
15 procent av världens trafik går i Östersjön
Isbrytningen i Östersjön ser ut att kunna bli mer komplicerad framöver än vad det möjligen är i dag. Cirka 15 procent av världens sjötrafik går i Östersjön. Det innebär att varje dag trafikerar ca 2 000 fartyget detta hav. De behöver vintertid assistans av isbrytare.
Ett antal forskningsinsatser är därför viktiga ingredienser i projekt Framtidens isbrytning, som är namnet på denna trenationers-satsning.
Framtida handelsfartyg kan bli sämre på att byta is
En möjligen komplicerande faktor är, att framtida handelsfartyg kan bli sämre än dagens på att bryta is. Orsak: mindre kraft i maskin än i dagens fartyg med minskad isbrytande förmåga som följd.
– Den utvecklingen är tänkbar då rederierna jobbar för ständigt förbättrad miljöpåverkan. Detta är något vi genom projektets forskning ska klarlägga, säger Jonas Franzén.
En annan central fråga för sjöfarten i Östersjön är fartygens storlek. Tendensen är att fartygen blir allt större med en större lastförmåga. Det är en faktor som bestämmer sjöfartens krav på bland annat isfria rännor i Östersjön.
Vindkraftparker kan komma i vägen för brytning
Kommande vindkraftsparker till sjöss är ett aktuellt och strategiskt centralt område att kartlägga. Flytande parker ute till havs kan bli hinder för att hålla seglingsrännorna fria för sjöfarten.
– Sjöfartsverkets rekommendation till regeringen är att inga vindkraftsparker tillåts uppföras i Bottenhavet och Bottenviken, klargör Jonas Franzén.
Nya isbrytare för fler miljarder
Nya isbrytare är en central del för projektet. Sveriges kommande stora statsisbrytare planeras vara i drift före 2027. Planen är att efter sommaren gå ut till ett antal beslutade, men inte offentliggjorda, varv för upphandling. Det är ett jätteprojekt i flermiljardklassen.
Förhoppningen är att kunna skriva kontrakt i början på nästa år med vinnande varv.
Finland väntas beställa flera mindre isbrytare
För den nya, mindre isbrytaren, som kallas B+, ska projektet göra designen och ritningarna, som Finland får ansvara för.
– När det är gjort kommer troligen Finland att beställa en, eller flera, av dessa. Sverige har inte tagit ställning än, men det är ett intressant alternativ, berättar Jonas Franzén.
Den svenska, mindre isbrytarflottan är ålderstigen och kommer successivt att ersättas.
Utbildning i Sjöfartsverkets simulator på Chalmers
Utbildning av framförande i olika miljöer till sjöss kommer att genomföras för fartygsbefäl och andra berörda med hjälp av Sjöfartsverkets simulator på Chalmers i Göteborg.
– Vi ska ”bygga” två simulatorbäddar. Alltså två miljöer i vår simulator så vi kan öva mer isbrytning i den, säger Jonas Franzén.
Svensk-finskt ledningssystem ska vidareutvecklas
Projektet innehåller också en vidare utveckling av det svensk-finska isbrytarledningssystemet IBNet.
– Vi har en löpande kommunikation med rederinäringen om detta projekt. Och en dialog med Försvarsmakten äger givetvis rum, tillägger han.
Halva kostnaden tas av de tre länderna
Finansieringen av projektet, 60 miljarder Euro, går genom EUs kassa, vilket innebär att halva kostnaden för projektet tas av de tre projektägarna Sverige, Finland och Estland.
Winmos III (Winter Navigation Motorways of the Sea III) är namnet på det EU-finansierade samarbetsprojektet mellan Sverige, Finland och Estland. Sjöfartsverket företräder Sverige medan Finland representeras av Trafikledsverket och Estland av EMEAC, Estonian Ministry of Economic Affairs and Communications.
Projektet är en fortsättning på de två tidigare, avslutade Winmos och Winmos II.
