Social resursförvaltning i Göteborg saknade kompetens för att skriva avtal om bostad för asylsökande ensamkommande barn.
Det kostar skattebetalarna mellan 30 och 60 miljoner kronor för tomma bostäder i år.
Förra året kostade de tomma platserna 195 miljoner. Allt enligt stadsledningskontorets rapport till kommunstyrelsen.
Stadsledningskontoret har sammanställt en redovisning av kommunens kostnader för ”tomplatser” på uppdrag av kommunstyrelsen.
Under 2015 kom 35 369 asylsökande ensamkommande barn till Sverige. 1 700 av dem anvisades till Göteborg – jämfört med mellan 100 och 200 tidigare år.
Dessutom blev Göteborg så kallad ankomstkommun vilket innebar att kommunen ansvarade för tillfälligt boende för barn i väntan på att de anvisades till en mottagningskommun. Totalt passerade omkring 3 000 ensamkommande barn Göteborg.
Förra året skedde en dramatisk minskning sedan regeringen i november 2015 införde gränskontroller och hårdare regler. Bara 2 199 ensamkommande barn kom till Sverige. Av dem anvisades 150 till Göteborg.
När det kom som mest ensamkommande asylsökande barn hösten 2015 jagade Social resursförvaltning bostäder och skrev flera långa avtal med privata aktörer. Avtal som delvis omförhandlats sedan flyktingströmmen minskat. Andra avtal fortsätter att kosta miljoner.
”För den första delen av året räknar Social resursnämnd med att kostnaderna för dessa (tomma platser) täcks av statsbidrag. Beroende på utvecklingen därefter bedömer Social resursförvaltning att kostnader kommer att uppstå för staden på mellan 7 och 40 miljoner”, skriver stadsledningskontoret.
Oavsett vem som betalar – staten eller Göteborgs Stad – ”är det ändå viktigt att kritiskt förhålla sig till hur staden har hushållat med offentliga medel”, skriver stadsledningskontoret i sin rapport.
Social resurs tog ett stort ansvar ”men som situationen utvecklades har det varit ett för stort ansvar för en nämnd att bära då en kostnadseffektiv och praktisk lösning förutsätter lokaler, stöd i upphandling med mera”, skriver stadsledningskontoret och anser att Social resurs borde ha fått expertstöd inte minst för att skriva avtal med externa aktörer.