För en vecka sedan gick tiden ut för att till Mark- och miljödomstolen i Vänersborgs tingsrätt lämna synpunkter på Trafikverkets begäran om tillstånd att få anlägga Västlänken.
Efter en period med hektiskt arbete pustar nu flera organisationer och privatpersoner ut och inväntar domstolens utslag – någon gång mot slutet av året med huvudförhandlingar i veckorna 42-44.
En organisation som några dagar efteråt vädrar morgonluft är nätverket Skona Göteborg bestående av miljöjurister och oberoende experter på teknik, ekonomi och miljö.
”Värre än befarat”
– Vi har verkligen grävt på djupet den här gången och har utrett Västlänken, dess effekter och miljöpåverkan på djupet. Vi har läst hundratals dokument och trots att vi är luttrade vid det här laget är vi ändå lite chockade över att det vi har hittat visar, att allt är värre än vi befarade från början, mycket värre.
Det påpekar Carina Bulic, en av de allra mest aktiva i nätverket och tillägger:
– Å andra sidan, eftersom vi nu kan visa precis hur illa det är ställt, känner vi oss nu ännu säkrare på att Västlänken aldrig kommer att få tillstånd att byggas, vilket är en bra känsla.
Över 400 skrivelser
När remisstiden gick ut vid midnatt 15-16 februari hade över 400 skrivelser av varierande storlek och tyngd antecknats i domstolens diarium. Det torde göra frågan om Västlänkens lämplighet från miljösynpunkt till ett av de största ärenden domstolen någonsin haft att hantera.
De kanske tyngsta dokumenten kommer från just Skona Göteborg. Under fyra månaders tid har utredarna och expertpanelen arbetat fram en juridisk framställan omfattande 69 sidor.
Till huvuddokumentet är bifogat totalt 25 bilagor med 80 underbilagor, som handlar om samhällsnytta, järnvägskapacitet, lokalisering, kulturmiljö, träd- och parkmiljö, stadsutveckling, tillåtlighetsprövning, olägenheter i byggskedet, grundvattenfrågor och mycket, mycket annat.
Sammantaget blev materialet så omfattande att nätverket tvingades skicka alla bilagor med underbilagor på en USB-sticka till domstolen i stället för med e-post.
”Syftet uppnås inte”
En av Skona Göteborgs allvarligaste invändningar mot Västlänken är att syftet, att öka kapaciteten i järnvägsnätet, inte uppnås med den valda lösningen med en tunnel via Korsvägen och Haga.
Andra tunga invändningar är att lokaliseringen, enligt nätverket, är olämplig och att andra alternativ skulle uppnå syftet i högre grad och med mindre miljöpåverkan.
Nätverket hoppas även att få gehör i domstolen för argumentet att olägenheterna och den omfattande miljöpåverkan under byggfasen rimmar illa med den ringa nyttan. Samtidigt som nätverket vill uppmärksamma domstolen på att samhällsnyttan med projektet skulle vara kraftigt negativ och att miljönyttan i driftskedet har överskattats av Trafikverket.
”Strider mot EU-rätten”
Skona Göteborg och Carina Bulic framhåller fler olägenheter med att bygga Västlänken.
– Vi i nätverket anser till exempel även att projektet skulle strida mot EU-rätten och att regeringens tillåtlighetsbeslut fattades utan att en fullständig miljöprövning hade gjorts och därför inte kan anses vara bindande. Västlänken uppfyller helt enkelt inte tillåtlighetsvillkoren, något som vi anser har framkommit i vår granskning av projektet och som vi hoppas att även domstolen tar fasta på.
