Varför finns det orange kryss på lyktstolparna nu på vårkanten? För ovanlighetens skull är orsaken inte ungdomliga taggs av klottrare. Det är i stället kommunen som ligger bakom eller målerifirman som trafikkontoret har anlitat.
Ni kan se kryssen här och där, ibland många på rad, ibland med långa mellanrum. Gemensamt är att de är målade på kommunens lyktstolpar i äldre stadsdelar. De gamla stolparna, som beställdes inför Jubileumsutställningen 1923, är omgivna av reliefer med måne, sjöstjärna, skepp och kärve på den fyrkantiga nedre delen.
Det tar en stund att för ansvarige planeringsledare Lars Ocklund på trafikkontoret att få reda på vem som har gått runt med sprayburk. Kontoret har centralt upphandlat underhåll av stolparna genom en konsult, som i sin tur köpt in en målarfirma. Någon därifrån har sen sprejat kryssen, vilket betyder att stolparna ska borstas med stålborste, målas med primer och sen få två lager kommunalgrå färg innan de är klara.
Skadligt hundpink
Hur många stolpar som ska fräschas upp är svårt att få koll på men budgeten ligger på tre miljoner kronor. Det finns kanske 60 000 stolpar i stan, men kanske bara 7-800 med reliefer på. Några försvinner varje år genom trafikskador eller annat men den stora faran för stolparna i gjutjärn är faktiskt hundpink.
– Det är den svaga punkten cirka 15 centimeter upp från marken. Det är den riktigt svaga punkten. Går stolpen av, så är det där, säger Ingemar Johansson, drift- och underhållsansvarig för bland annat gatubelysning på trafikkontoret.
Han berättar att nya stolpar numera har ett extra skydd ungefär 50 centimeter upp av plast, som skydd mot hundpiss. Stan avsätter runt tre miljoner kronor varje år på stolpunderhåll. Beroende på höjd och placering kostar varje mellan 2 000 och 6 000 kronor att underhålla. Räkna själv!
30 000 för en stolpe
Några nya stolpar är inte aktuella för tillfället. De gjuts numera i Småland och kostar cirka 20 000 kronor brutto, men med armatur, målning och utplacering går de på över trettio. Det är när gamla gator byggs om eller när cykelbanor anläggs som nygjutna kan beställas. Om inte trafiken eller hundarna förstör dem förstås.
Göteborgs kanske mest pampiga gatlyktor står på Kungsportsbron. De är utformade som olika stora kandelabrar, sammanlagt sex stycken med varierande antal grenar. Utanför själva ljuskällan sitter glaskoner, vilka efterhand har gått sönder av olika orsaker. Glaskonerna tillverkades i Landvetter av en firma, som nu lagt ner. Och dessutom tog reservkonerna på lagret slut.
– Till sist fanns inga kvar, de var helt slut. Då tog jag kontakt med folk jag känner i en glashytta utanför Kosta, säger Sarah Thaysen, projektadministratör till TK:s underentreprenör.
Företaget Mickejohans Konstglas (efter Mikael Johansson) i Örsjö utanför Kosta gjorde mallar av trä, som de sedan blåste konerna i innan de slipades och blästrades klara.
– De hade aldrig tidigare blåst så stora saker. De brukar mest tillverka konstglas, säger Sarah, själv med rötter i Kosta.
Ingemar Johansson har nyligen beställt tio nyblåsta glaskoner, för att ersätta och ha i reserv framöver. Han berömmer Sarahs initiativ, vilket gynnar Göteborgs skattebetalare. Dessutom var de ursprungliga glaskonerna från förrförra århundradet också bördiga från Kostatrakten.