Ett anonymt tips från en visselblåsare ledde till att Angereds stadsdelsdirektör Marianne Olsson fick sparken.
Den 13 september tipsade visselblåsaren om att Marianne Olsson anställt en ”kompis”, Ulla Fransson, som HR-specialist från den 1 september. För en lön på 60 000 kronor i månaden – mer än vad HR-chefen har i lön.
Den utredning som visselblåsarfunktionen presenterade – efter att ha utrett tipset – är daterad den 6 december. Dagen efter beslöt nämndens presidium med ordföranden Ali Moeeni i spetsen att sparka Marianne Olsson med omedelbar verkan.
Utredningen om hur anställningen gick till visar bland annat att tjänsten inte annonserades ut och att Marianne Olsson och Ulla Fransson tidigare arbetat ihop på Angereds närsjukhus dit Olsson rekryterade Fransson som HR-chef. Men värre än så: den visar på en auktoritär ledarstil som lett till att medarbetare skrämts och inte öppet vågat protestera mot maktmissbruket av rädsla att förlora jobbet eller trakasseras på annat sätt..
Ingen vet säkert
Utredningen i övrigt är som en ofullständig pusseldeckare.
Vad har hänt, när och var?
Ingen utomstående vet säkert ens efter utredningen. Säkert är bara att stadsdelsdirektören myglade, såg till att inte fästa något på papper och tvingade skrämda underlydande att slutföra anställningen av Ulla Fransson (vars anställningskontrakt för övrigt ännu inte undertecknats av arbetsgivaren).
För Ulla Fransson, som tillträdde sin tjänst den 1 september, blev resultatet inte lyckat. Hon har inte kunnat utföra det jobb hon anställdes för, eftersom hon mötts av brist på förtroende och då hon inte blir inbjuden till samråd och centrala mötesplatser.
Bara Marianne Olsson själv kan vara nöjd.
Hon får, efter knappt två års anställning, ett halvt års uppsägningslön plus ett och ett halvt års avgångsvederlag motsvarande hennes lön. Ungefär 2,5 miljoner.
Ledarstilen ett problem
Visselblåsarfunktionen presenterar följande slutsatser om hur rekryteringen av Ulla Fransson gick till:
”Vår undersökning har visat att anställda i Angereds stadsdelsförvaltning har upplevt rekryteringsprocessen som obehaglig och märklig… de inblandade anställda på HR-avdelningen ansåg att det var obekvämt att slutföra och godkänna en rekrytering som de uppfattade inte hade skett korrekt. Anställda önskade (inte) … godkänna något de tyckte var felaktigt eller kunde ifrågasättas… Olssons ledarstil … innebar en rädsla för reaktioner om de inte följde order. Det beskrivs en rädsla för att förlora anställningen och eventuellt andra påföljder… I ledningsmöten var beslut ofta redan fattade av Olsson innan de diskuterades. Det beskrivs en rädsla för att ta itu med frågor som rör de beslut som Olsson gjort”, skriver utredarna och hänvisar på förekommen anledning till Göteborgs riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa där det framhålls att alla stadens medarbetare ska behandlas med respekt och inte bli ofredad eller utsättas för obehag i sitt arbete.
De säger också att ”det finns indikationer på” att Marianne Olssons ledarstil innebär ett arbetsmiljöproblem.