Gisslén i intervju med Spanaren om FHM: ”Det krävs mer verkstad och mindre prat”

– Jag hoppas att den enorma uppmärksamhet som uppstod av min kritik kan leda till att det blir förändringar i Folkhälsomyndigheten, FHM, säger till Spanaren professor Magnus Gisslén.
Han är nyss hemkommen till Göteborg igen efter sina knappt två år på myndigheten i Solna.
Han har just varit med om en extremt hektisk period till följd av kritiken mot sin tidigare arbetsgivare.

Han ser inga tydliga tecken på att de efterfrågade förändringarna är på väg. Ledningen för Folkhälsomyndigheten valde till en början att inta hållningen att Magnus Gissléns kritik saknar grund:
– Men i torsdags vände det och ledningen medger nu att det ligger något i kritiken, säger Magnus Gisslén.

Åtgärder aviseras efter Gissléns kritik
Generaldirektör Olivia Wigzell aviserar nu en rad åtgärder på myndigheten mot bakgrund av professor Gissléns kritik.
* Översyn av den medicinska kompetensen kopplad till smittskyddsarbetet, vilket kan medföra förändringar i organisationen.
* Utvärdering av den roll för statsepidemiologen har sedan Magnus Gisslén tillträdde befattningen.
* Statsepidemiologen ska delta på samtliga punkter på ledningsmötena.
* I dialog med lärosätena undersöka hur myndigheten kan fördjupa samverkan om expertis och forskning.

Efterfrågar mer verkstad och mindre prat
Magnus Gisslén välkomnar åtgärderna men befarar att de inte räcker till. Han vill se mer verkstad och mindre prat om det ska bli något resultat.
– För att FHM ska kunna återupprätta en riktigt hög kompetens tror jag att det är nödvändigt att seniora forskare rekryteras för att bedriva forskning inom områden som är relevanta för myndighetens uppdrag.
– Det var bland annat därför jag tackade ja till erbjudandet om att tillträda befattningen som ny statsepidemiolog, förklarar han för Spanaren.

Ambition till utveckling på hög nivå blev inte av
– Jag gick in i jobbet med den högsta ambitionen att bidra till att utveckla myndigheten till en internationellt hög nivå.
– Det blev inte så.
– Det känns sorgligt, tycker han.

Följer myndighetens fortsatta utveckling
Han avser absolut att följa upp hur utvecklingen för Folkhälsomyndigheten nu kommer att bli.
Hans kritik och synpunkter på hur Folkhälsomyndigheten sköter sitt uppdrag, fick, säger han:
– Ett enormt genomslag.
Han fick stöd för sina åsikter från många håll, kollegor, landets regionala smittskyddsenheter och även inifrån FHMs egen organisation.
– Det känns därför hoppfullt, menar han.
– Risken finns ju att man på FHM inte riktigt förstår problematiken och därför inte kan åtgärda svagheterna, påpekar han.

Smittskydd och folkhälsa tillsammans sedan 2014
Smittsskyddsinstitutet var tidigare en egen organisation. Det var den 1 januari 2014 som Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut tillsammans bildade Folkhälsomyndigheten och sedan fick ansvaret för smittskyddsområdet och för miljöhälsa.
Många kompetenta medarbetare har lämnat myndigheten sedan dess, varför återväxten på det medicinska området bromsas upp.

Utvecklingen försvårar rekrytering
Gisslén ser detta som en av de allvarliga frågorna i den nuvarande organisationen och som märks när nyrekryteringar ska göras. Kompetensen kan vara otillräcklig.
Denna utveckling försvårar rekrytering.
– På Smittskyddsinstitutet arbetade man med världsledande forskning inom många områden och byggde upp hög kompetens, berättar han.
– Det bidrar också till att kompetensen generellt ökar, anser han.

Kanske dags att bryta ut smittskyddet till egen myndighet
Magnus Gisslén har haft uppfattningen att det bästa är att låta smittskyddsverksamheten vara en del av Folkhälsomyndigheten så som är fallet nu, men han börjar bli tveksam.
– Jag har börja svänga lite i uppfattningen och funderar på om det ändå kanske är bäst att bryta ut Smittskyddsverksamheten till en egen myndighet igen, funderar han.
– Det kan vara gynnsamt för spetskompetensforskningen och de synergier den kan ge.

”Avancerad forskning och spetskompetens har valts bort”
Magnus Gisslén anser att frågan om återinförande av den tidigare ordningen är värd att diskutera.
Ser man på utvecklingen sedan dess har den gått mot allt mindre professionalism.
– Avancerad forskning och spetskompetens har valts bort, kommenterar han.

Välkomnad och hemma hos Sahlgrenska akademin och Östra Sjukhuset
Nu är Magnus Gisslen sedan någon dag tillbaka igen på sin gamla arbetsplats med en kombinationstjänst på Göteborgs universitet som professor vid Sahlgrenska akademin och som infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhusets infektionsklinik på Östra sjukhuset.
Där känner han sig välkommen och hemma.
Följden blev dock en göteborgsröst mindre i Stockholmsområdet.