PÅ SENARE TID har vi i allt högre grad hört om hotnivåskalan, nu senast att värdet på skalan hade ökat från en trea till en fyra.
Skalan skall mäta hot mot Sverige men det är svårt att få det konkret. Numera har det blivit populärt att mäta allt utan att tänka på att allt kanske inte går att mäta med exakta skalvärden.
SKALVÄRDENA I DENNA hotskala är:
1. Inget identifierat hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat utgör inget hot.
2. Begränsat hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är låg.
3. Förhöjt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är förhöjd.
4. Högt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är hög.
5. Mycket högt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är mycket hög.
SEDAN 2010 har skalan gått mellan tre och fyra, fram till 2023-08-17.
Bortsett från att skalan inte på något sätt är konkret, varken kvantitativt eller kvalitativt, så blir frågan ”Varför informera oss om nivåer” särskilt inte som myndigheter och politiker säger att vi inte skall vara rädda och vi skall bete oss som vi brukar.
OM SKALAN TIDIGARE gått mellan tre och fyra utan att vi på något sätt ändrat vårt beteende och inte varit rädda vad är skillnaden mot nu?
Ett problem blir dessutom det sista skalvärdet fem, eftersom det är slutgiltigt, blir väl definitionen inte ”mycket högt hot” utan ”pågående attentat” och då kanske vi kan bli rädda och ändra vårt beteende.
JAG TROR genom att ha talat med flera vänner att man skapat rädsla och att man fått människor att ändra sitt beteende på till exempel tåg och spårvagnar.
När man använder siffror i en skala blir den ju exakt vilket ett hot aldrig kan bli.
Därför blir tolkningen av skalan innehållsligt exakt och lätt konkret eftersom man som allmänhet inte vet. Skalan skapar annat tänkande än vad som avses.