Gothia Cup är en maktfaktor som har en enorm betydelse för staden Göteborg.
Under ett par sommarveckor kretsar allt kring världens största fotbollstävling för ungdomar.
Vem kunde ana det när allt började för snart 50 år sedan?
Vem kommer ihåg att GAIS var med och drog igång alltsammans?
Och vem minns att tidningen Arbetet var medarrangör när det hela drog igång 1975?
Jag gör det eftersom jag jobbade på den lilla tidningen vid Järntorget vid den tiden.
Några år tidigare hade Partille Cup startat och med all säkerhet var det någon visionär person i Häcken som sneglat åt det hållet och tänkt; varför inte pröva samma fast med fotboll?
En liten delegation stegade in på vår redaktion och ställde frågan: Vill Arbetet vara med?
Arbetet hoppade med utan betänketid
Inte med något litet sponsorsbidrag eller i själva organiserandet utan med det vi var bäst på, att skriva om tävlingen.
Svaret blev ja utan större tvekan. Det låg litet grand i tidningens socialdemokratiska gener att uppmuntra idrott utanför de stora arenorna, att belysa och uppmärksamma ungdomar och sportutövare på lägre nivåer.
Storsatsning trots rejält begränsade resurser
Jag vet inte vilka förväntningar som fanns i Häcken och GAIS men vi på redaktionen bestämde oss för att ge järnet. Här skulle satsas!
Resurserna var förvisso rejält begränsade på en sådan liten arbetsplats, vi var till exempel bara två fast anställda på sporten.
Men genom att frigöra en allmänreporter och kontakta ett par pålitliga frilansare samt involvera en av fotograferna på heltid hade vi skapat en liten synnerligen ambitiös och arbetsvillig Gothia Cup-redaktion.
Sportintresserad tyskspråkig krönikör anlitades
Eftersom det fanns tyska lag anmälda lyckades vi hitta en sportintresserad person kunnig i det språket som fick uppdraget att skriva krönikor.
Att bevaka varenda match som spelades mellan de 275 anmälda lagen var förstås en omöjlig uppgift men vi gjorde verkligen vårt bästa.
Bevakning av sensationell volym
Tidigt på förmiddagen spred reportrarna ut sig på de olika arenorna och sedan träffades vi sen eftermiddag på redaktionen och skrev och redigerade för glatta livet.
Resultatet blev – får man nog säga – sensationellt.
Varje dag under hela veckan kom tidningen ut med 4-5 fullmatade sidor om Gothia Cup. Och då vill jag påminna om att på den tiden trycktes alla morgontidningar i så kallat fullformat, varje sida dubbelt så stor som det numera helt dominerande tabloidformatet.
Efteråt var vi rätt utmattade men nöjda med vår prestation.
Första årgången en succé som manade till efterföljd
Att Gothia Cup skulle komma tillbaka nästa år stod ganska klart. Första årgången var redan den en liten succé och framgång för arrangörerna.
Att Arbetet också skulle vara i med i fortsättningen fanns heller ingen tvekan om. Året efter hade Gothia Cup växt med närmare 50 lag och nu började de brittiska lagen synas och höras.
Skotsk whisky på pressläktaren
Jag fick särskilt bra kontakt med en av de skotska klubbarna, så bra att under finaldagen kom en av deras ledare upp på pressläktaren och smög till mig en flaska whisky. Möjligen kunde det tolkas så någon slags postum muta men jag drabbades inte direkt av dåligt samvete.
Så där tickade det på och under de kvarvarande åren på 1970-talet etablerade sig cupen och började åtminstone i vissa kretsar bli en del av Göteborgs varumärke.
Hur mycket tjänade klubbarna egentligen?
Vi journalister jobbade också på från vårt håll med samma höga ambitionsnivå men en fråga växte sig allt starkare och måste till slut ställas:
Hur ser ekonomin ut?
Hur mycket tjänar klubbarna på att det varje sommar kommer tusentals människor till stan och som betalar för att vara med i en fotbollstävling?
Som medarrangör är det inte mer än rimligt att få full insyn i budgeten för Gothia Cup.
Denna framställan bemöttes med tystnad eller undflyende svar.
Inga ekonomiska svar – då backade tidningen ut
Men beskedet var ganska tydligt. Klubbarna var inte beredda att dela med sig av detta till frågvisa journalister. På några villkor.
Därmed var saken klar.
Utan att få alla korten på bordet var det otänkbart för en fri och oberoende tidning att stanna kvar i samarbetet.
Varför avstod GAIS en säker inkomst?
En gåta däremot är varför GAIS drog sig ur efter sex år.
För Häcken har cupen blivit en mångmiljonindustri som bär hela föreningen på sina stenrika axlar.
GAIS hankar sig fram så gott det går och drömmer om allsvenskan.
Arbetet ställde in betalningarna och gick i konkurs för 23 år sedan.
