GÖTEBORGS STATUS som Sveriges mest korrupta stad hade sjunkit. Det kändes lite deppigt. Vad fanns det nu att skryta med? Nya skyskrapor? Visst. Det är man ju också bra på. Men ändå.
Räddningen kom. Lena Andersson var verkställande direktör för kommunägda fastighetsbolaget Älvstranden. Var alltså. För har hon fått sparken. Synd. Här fanns nämligen goda möjligheter till att utveckla korruptionen, kanske till skyskrapenivå.
TY UTVECKLING ÄR vad Älvstranden normalt ägnar sig åt. Stadsutveckling. Och det sker i samarbete med näringslivet, andra delar av kommunen och säkert en del annat.
Det är ju där möjligheterna till korruptionen ser bäst ut. Kommunala bolag, samarbete. fastigheter. Kommunala bolag, samarbete, fastigheter.
DET VATTNAS i munnen på oss som gillar mutor, lögner, kompishjälp och annat godis i branschen.
Revisionsbyrån KPMG och stadens visselblåsarfunktion har lagt sina snoriga näsor i blöt och kommit med beskäftig kritik. Expressens Daniel Olsson har haft den dåliga smaken att skämma ut det kommunala bolaget och Lena Andersson med att skriva långa artiklar.
Så tycker förstås somliga.
ANDRA AV OSS är bara tacksamma. Äntligen är Göteborg tillbaka överst på prispallen. Hur vore detta möjligt om affärerna inte bleve kända?
Fast en sak kan vi vara missnöjda med. Lena Andersson kunde ha fått sitta kvar. Hon torde ha haft åtskilligt ogjort. Det var exempelvis skickligt av henne att inte polisanmäla en tjänsteman som blivit ordentligt smörjd av en leverantör.
MÅTTE NU Göteborgs stad i stället hitta en annan hög post åt Lena Andersson där hennes färdigheter kan komma till sin rätt. Här gäller det att hålla ställningarna på ett område där kommunen har starka meriter.
