Årets SOM-rapport består av sex kapitel med olika frågor och skrivna av olika författare.
Nedanstående är hämtade från det årliga SOM-seminariet 2022.
Det första kapitlet handlar om långsiktiga trender och viktiga samhällsproblem är skrivet av Johan Martinsson. Den svenska demokratin förefaller fungera bra. 77 procent håller med o detta och siffran har varit ungefär densamma under mätperioden. Som lägst 1999 med 64 procent och som högst 2010 med 81 procent (mycket eller ganska nöjd).
Tilliten till andra människor verkar också ganska stabilt med 59 procent som har hög tillit och endast 11 procent har låg tillit. Kurvorna är tämligen stabila över tid.
Majoritet tycker att utvecklingen går fel
Förtroendet för svenska politiker ligger på 41 procent (mycket eller ganska stort förtroende). Det har varierat mellan 30 och 49 procent.
57 procent anser att utvecklingen i Sverige går åt fel håll medan endast 13 procent anser att utvecklingen går åt rätt håll. 55 procent anser det vara ett bra förslag att ta emot färre flyktingar 21 procent dåligt förslag.
Medierna viktigare för de som är äldre än 29
Nästa kapitel heter Trender i det svenska medielandskapet och är skriven av Ulrika Andersson.
Mycket av det hon skriver om handlar om mediernas funktioner för oss. Hon startar med fem påståenden (Siffror för unga 16–29 inom parentes)
Det är mycket viktigt för mig att vara informerad om nyheter och aktuella frågor. Här instämmer 87 (75) procent helt eller delvis.
Äldre ser en politisk agenda hos medier
En stor del av nyheterna är inte tillräckligt viktiga för att jag skall ta del av dem. Här instämmer 61 (59) procent helt eller delvis.
Svenska nyheter har ofta politisk agenda i sin nyhetsbevakning. Här instämmer 52 (43) procent helt eller delvis.
Mediernas rapportering om politik handlar för mycket om det politiska spelet, här instämmer 48 (62) procent helt eller delvis.
Mediernas rapportering om politik handlar för lite om politiska sakfrågor. Här instämmer 41 (62) procent helt eller delvis.
Public Service ligger kvar i förtroendetoppen
Vidare frågar hon om mediernas förtroende. Högst förtroende har SVT med 71 procent som har mycket eller ganska stort förtroende. Som nummer två kommer Sveriges Radio med 64 procent, därefter TV med 59 procent. Dagstidningarna ligger klart lägre. DN 39 procent, lokala morgontidningen 39 procent, SvD 35 procent, Aftonbladet 27 procent och slutligen Expressen 24 procent.
Hon redovisar skillnader i olika grupper. Ingen skillnad yngre och äldre vad gäller SVT, för Radio ligger yngre lägre, lokala morgontidningar lägre och Aftonbladet högre.
Då kan en majoritet gå med på begränsad demokrati
Nästa kapitel är betitlat ”Hur skör är den svenska demokratin” och är skriven av Sten Widmalm. Skörheten är mätt genom att instämma helt eller delvis i ett antal påståenden. Tanken är att de svarande skall instämma eller ej i om att man kan acceptera att begränsa (eller pausa) demokratin på grund av ett antal problem.
Det första påståendet är ”Demokratin skall tillfälligt kunna begränsas för att hantera en klimat- och miljökris”.
Cirka 60 procent instämmer helt eller delvis. Cirka 70 procent instämmer i att man kan begränsa på grund av en pandemi. Cirka 60 procent när det gäller grov brottslighet 53 procent, när det gäller en finanskris, 52 procent, när det gäller integrationsproblem, 52 procent och när det gäller könsdiskriminering 40 procent.
Gör svaren att demokratin är skör?
Det är alltså så att en majoritet instämmer i fem av sex påståenden och då menar författaren att demokratin är skör. Men det stora problemet är ju vad de svarande menar med dels demokrati dels begränsa (pausa). Skall vi inskränka val eller riksdagens möjligheter till beslut eller vad avser de svarande.
Om vi betänker att 84 procent röstade i senaste valet så verkar ju inte demokratin skör utan är bland de starkaste i Europa.
En indikation på de svarandes syn på viktiga frågor
När det sedan gäller att begränsa eller pausa, hur länge en vecka ett år tio år, vad menar de svarande. Vad siffrorna visar är mera vad de svarande anser vara viktiga frågor. Om och vi ser till vad anhängare till de politiska partierna svarat så ligger Miljöpartiet högst bland de som vill begränsa på grund av klimat och miljö, på grund av pandemi ligger S högst, grov brottslighet SD, finanskris S och M, Integrationsproblem SD och könsdiskriminering S.
Med detta sagt så är tankegången god men slutsatsen tveksam.
Ointresserade optimister gillar kärnkraft
Nästa kapitel är ”Kärnkraft och teknikoptimism när klimatfrågorna förändras”. Kapitlet är skrivet av Björn Rönnerstrand.
Han redovisar ökat stöd för satsningen på kärnkraft och andelen som tycker att klimatfrågan är viktigare än andra frågor har minskat något, särskilt i storstäder och bland dem som står politiskt till höger. Havsbaserad vindkraft och vindkraft är populärt bland miljöintresserade optimister och pessimister. Kärnkraft är populärt bland ointresserade optimister men impopulärt bland intresserade pessimister.
Förtroendet för polis och försvar fortsätter öka
Det näst sista kapitlet är ”Vilka litar på våra samhällsinstitutioner och varför”. Kapitlet är skriver av Felicia Robertson.
Förtroendet för de flesta samhällsinstitutioner har inte sjunkit de senaste åren. Bankerna ha fluktuerat mest över tid. EU-parlamentet och EU-kommissionen har sakta ökat över tid. Förtroendet för polis och försvar är fortsatt ökande medan förtroendet för media är förvånansvärt stabilt. Svenska kyrkan och kungahuset ligger stabilt.
Förtroendet för olika institutioner beror på politiska och demografiska faktorer. Men även individers personlighetsdrag påverkar också vilka institutioner individer litar på.
Nöjdhet med demokrati lika för vinnare och förlorare
Sista kapitlet heter ”Regeringsskiftens påverkan på den politiska opinionen” och är skrivet av Henrik Ekengren Oscarsson. Fem regeringsskiften behandlas 1991, 1994–2006, 2014 och 2022. Och nöjdhet med demokratin tenderar att vara på samma nivå för förlorare som vinnare efter valet.
Efter en mandatperiod av regerande har en svensk regering omkring 85–90 procent av sitt ursprungliga stöd. Effekter av regeringsskiften visar att förtroendet för regering, riksdag, svenska politiker och nöjdhet med demokratin tenderar att vara på samma nivå för förlorare och vinnare efter valet.
Nöjda med demokratin är cirka 70-80 procent av samtliga partiers anhängare men ökar 2022 mest bland Sverigedemokraterna.
Finns det vinnar- och förlorar-effekter av regeringsskiften? Ja. Har regeringsskifte en läkande effekt på demokratin? Ja.
Hur mycket kostar det i opinionsstöd att regera? Mycket.
Hur har valet 2022 förändrat väljarnas bild av det politiska landskapet? Dramatiskt.