MEDIESTÖDSNÄMNDEN är den nämnd som numera delar ut stöd till medier och har efterträtt den nämnd som tidigare hette Presstödsnämnden. Man ger olika stöd till medier som har en svår situation. Från början – 1963 – gavs stödet till i huvudsak andratidningen på orter med mer än en tidning.
Man kunde få driftsstöd och distributionsstöd samt lägre moms till exempel. Under tiden har detta stöd kommit att bli allt större och nu ges det också till vissa andra medier, främst sådana på nätet. Det finns alltså två stöd, ett presstöd och ett mediestöd och de kan vara både tryckta och digitala. Presstödet riktar sig till nyhetstidningar, nationella eller lokala. De skall också vara prenumererade. Mediestödet riktar sig till alla allmänna nyhetsmedier vars syfte är att förmedla nyheter. Det finns två typer av stöd – stöd för lokal journalistik och innovations- och utvecklingsstöd.
NU HAR EMELLERTID mediestödsnämnden kommit med ett nytt förslag som inriktar sig mot innehållet i de medier som får stöd enligt mediestödet. Detta har diskuterats rörande presstödet tidigare men varje gång har det stannat vid diskussioner. Vid ett tillfälle ville man med allmän nyhetstidning definiera innehåll och nämnden nekade en nystartad tidning stöd på grund av begreppet allmän – tidningen hade inte familjenyheter. Vid överklagandet ändrade sig nämnden.
Mediestöd föreslås ges för ”innehåll av hög kvalitet”. Detta definieras som ”ansvarstagande nyhetsförmedling ”. ”Med ansvarstagande nyhetsförmedling avses bland annat att nyhetsmediet inte bidrar till att sprida felaktig eller manipulerad information, inte uppmanar till brott och avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap.” En liten detalj är att man också föreslår ökad tillgänglighet till det redaktionella innehållet för personer med funktionsnedsättning.
MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING torde man bara kunna mena blinda eller mentala handikapp. Men hur medierna ska lösa detta har jag lite svårt att förstå. Allvarligare är hur man ska skilja vilseledande kring etablerad vetenskap och kunskap och skilja det från kritisk granskning. Detta torde vara något som ständigt äger rum vid våra universitet. Över huvud taget så förefaller det vara subjektiva kriterier och blir beroende av vilka personer som kommer att sitta och avgöra vad som då är hög kvalitet. Tilläggas kan att även Tidningsutgivareföreningen har avstyrkt förslaget.