Foto: Marie Ullnert
– Sahlgrenska Universitetssjukhuset är berett att växla upp om pandemin ökar och skapar fler covidfall, som behöver sjukhusvård.
Det säger biträdande sjukhusdirektör Lars Rydhede till Spanaren. Sjukhusledningens slutsats är, att sjukhuset klarade av att snabbt ställa om för att möta vårdbehoven när de var som störst, tillägger han.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, kommer att engagera en extern konsult för att utvärdera sjukhusets insatser under denna period. Ledningen är beredd att göra eventuella förändringar i sjukhusets beredskapsorganisation om utvärderingen pekar på att behovet finns.
– Sammantaget har våra medarbetare och chefer gjort en fantastisk insats, kommenterar Lars Rydhede.
Påfrestning som lyfter
Pandemin har inneburit en enorm arbetsinsats för många medarbetare både fysiskt och mentalt men också stora kunskaps- och kompetenslyft, vilket gör att sjukhuset är bra rustat för kommande utmaningar och nödvändiga omställningar inom vården.
Sjukhusets verksamheter och medarbetarnas förmåga att ställa om hela sjukvården är en viktig händelse, vilket resulterat i en stor mängd nya arbetssätt och samarbetsformer och nya samarbetsytor mellan verksamheter inom respektive område samt mellan andra områden inom sjukhuset.
Insatser för återhämtning
För att kunna säkerställa bemanningen av covidvården under sommaren förlängdes semesterperioden i år till att omfatta även september månad. Sjukhusets ambition är att erbjuda medarbetare fyra veckors sammanhängande semester, på vissa enheter har detta inte varit möjligt.
Arbete pågår under hösten för att säkerställa insatser för att möjliggöra återhämtning för sjukhusets medarbetare.
Insatserna under den mest akuta covidperioden från 17 mars till 11 juni innebar påfrestningar på medarbetare och organisation som även ger tydligt avtryck i sjukhusets ekonomi.
800 miljoner back
SU inledde år 2020 med i praktiken ett nollresultat. Utvecklingen hittills i år, efter åtta månader, ger en prognos för hela 2020 om ett underskott i storleksordningen 800 miljoner kronor.
Resultatet per augusti månad var – 651 Mkr.
Vilka konsekvenser det kan komma att innebära för SU återstår att se. Lars Rydhede framhåller, att regeringen har utfärdat löften om att man, via statsbidrag, ska hålla sjukvården ekonomiskt skadeslös för pandemins konsekvenser.
– Vi förutsätter att så sker, säger han.
Ombyggt för nya behov
Av åttamånadersrapporten, som på fredagen fastställdes av Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse, framgår bland annat, att
- Över 2 000 patienter vårdats för covid-19 på sjukhuset, varav 297 på IVA
- När belastningen var som högst var 180 covidpatienter inlagda, varav 55 på IVA.
- Mer än 1 300 medarbetare snabbutbildades för att kunna arbeta i covidvården och då fördubblades i praktiken sjukhusets IVA-kapacitet.
- På Mölndals sjukhus och Östra sjukhuset gjordes anpassningar och ombyggnationer av lokaler utifrån det ökande behovet, inklusive anpassningar för omhändertagande och behandling utomhus.
Kortare väntetider
SU framhåller, att väntetiderna i cancervården förbättrats på många områden
- 40 transplantationer genomfördes i juli månad.
- Inflödet till akutmottagningarna minskade med utgången av augusti månad med 17 procent jämfört med samma period förra året.
- Antalet remisser sjönk med 13 procent jämfört med samma period 2019.
- Neddragningen av planerad vård har fått stora konsekvenser för tillgänglighet till både första besök och behandling.
- Antalet väntande över 90 dagar på operation/behandling ökade. Vissa patienter valde att avstå operation och undersökning på grund av oro för rådande pandemi.
- Ekonomi i balans och uthållighet i verksamheterna efter den extraordinära arbetssituationen är stora utmaningar inför hösten.
Landets största sjukhus – 17 000 anställda
Antalet månadsanställda medarbetare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset var i augusti cirka 17 000 personer, en ökning med 140 från samma tid förra året. (Antalet nettoårsarbetare uppgick till cirka 15 400, en ökning med 300). Det innebär, att SU är landets största sjukhus.
Av åttamånadersrapporten framgår vidare, att pandemin är årets hittills viktigaste händelse. Verksamheterna har arbetat med anpassningar av vård, till exempel:
- Tillskapande av karantän- och kohortplatser,
- Fördubbling av intensivvårdskapaciteten,
- Nya arbetsrutiner,
- Omdisponering av medarbetarresurser till covidvård,
- Omställning till digitala vårdmöten
- Antal och inriktning på vårdplatser.