Alla stora rederier världen över arbetar med att minska klimatpåverkan. Ett par svenska projekt som sticker ut är Stena Elektra för batteridrift och Wallenius WPCC som med vindens hjälp ska transportera bilar över Atlanten. ”Stena vill vara föregångare i detta arbete”.
– Den största utmaningen är att hitta nästa typ av bränsle, energikälla som är förnybar och kommersiellt gångbar, säger till Spanaren Erik Lewenhaupt, hållbarhetschef på Stena Line. Men man får ha tålamod, för det tar tid.
– Men helst tidigare, meddelar ansvariga på Stena Line.
Stena Elektra betraktas internt som en symbol för arbetet att finna nya lösningar för en minskad miljöpåverkan. Fartyget ska bli en så kallad Ropaxfärja för både passagerare och frakt, som t ex Stena Jutlandica på samma linje. Konstruktionen ska innehålla lättviktsmaterial och vara avskalad på allt som inte behövs för fartygets drift. Syftet är att minimera vikt. Färjan ska också vara flexibel så att det snabbt ska gå att förändra utrymmena för last och passagerare för att anpassa färjan till förändrad efterfrågan, till exempel mellan hög- och lågsäsong eller till mera långsiktiga förändringar.
Projektet inleddes 2019.
Batteridrift har tidigare testats på samma linje för passagerare och fraktfärjan Stena Jutlandica. Rederiet uppger att installation av batterier nu utvärderas i nybeställningar och i existerande fartyg i Stenas flotta.
Tror på elektronen
Stena Line är ett av världens ledande färjerederier med 36 fartyg som trafikerar 18 linjer mellan nio länder i norra Europa.
Koncernchefen Dan Sten Olsson skriver i årsrapporten att företaget etablerat policies för hållbarhet, som måste följas, och att Stena det senaste året arbetat med hundratals miljöinitiativ. Ett sådant är biometanol direkt i färjedriften.
”Vi tror att elektronen som energibärare kommer att lagras i nya typer av batterier eller i form av vätgas lagrat i vätgastankar”, skriver Dan Sten Olsson och tillägger:
”Liten nog att bry sig och tillräckligt stor för att klara sig, är vårt motto!”
Stenakoncernens fartygsflotta uppgår till 149 fartyg, när nybeställningarna och inchartrade fartyg inräknas.
Minskar 25 procent
– Hybrider med biobränslen och el är tydliga områden som vi arbetar med för utveckling, säger Erik Lewenhaupt.
Med passagerar/fraktfärjan Stena Estrid, en s k Ropaxfärja, som i januari togs i drift på Stena Lines linje Dublin-Holyhead på Irländska sjön, minskar bränsleförbrukningen med 25 procent jämfört med den andra färjan Stena Adventurer på linjen.
Åtta nya Ropaxfartyg är beställda av Stena RoRo vid det kinesiska varvet CMI Jinling Weihai. Fem ska gå till Stena Line och de övriga till andra kunder. Beställningen ökades 2019 med en s k E-flexer, som ska kunna drivas med LNG, Liquefied Natural Gas. Fartyget är avsett för andra kunder än Stena Line. För dessa frakt/passagerarfartyg är strävan att minska bränsleförbrukningen och att kunna drivas med olika bränslen.
– Bränsleförbrukningen kommer att minskas med 25 procent jämfört med motsvarande tidigare tonnage, vilket förutom minskade kostnader ger betydande vinster för miljön, skriver den tekniske direktören Harry Robertsson i årsrapporten.
Två metanoltankers är beställda av systerbolaget Stena Bulk vid det kinesiska varvet Guangzhou Shipyard International gemensamt av Stena och av det schweiziska rederiet Proman Shipping. De blir Stenas första metanoldrivna tankfartyg.
Stora fartyg dominerar
Världens handelsflotta med uppskattningsvis 50 000 fartyg domineras helt av de stora tank-, bulk- och containerfartygen.
– Fartygsflottan drivs med förbränningsmotorer, och de har dessutom lång livslängd. Det bästa är därför om man kan hitta nya lösningar för existerande fartyg. Då är mycket vunnet, förklarar Erik Lewenhaupt.
Färjenäringen är en förhållandevis liten del av världsfartygsflottan och är i huvudsak verksam i Europa, en del i Asien, Nya Zeeland och Canada.
Användningsområdena styr valet av energikälla.
– De stora bulk-, tank- och containerfartygen som varje resa opererar i ett par dagar eller i vissa fall veckor till sjöss har helt andra förutsättningar än fartyg i närsjöfart med en operationstid på 6-10 timmar, säger Erik Lewenhaupt.
– För korta överfarter, som till exempel färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör, fungerar batteridrift med laddstationer i respektive hamn för att klara rutten, fortsätter han.
Sverige långt framme
Alla stora rederier arbetar med utvecklingen av nya, miljövänliga energikällor, till exempel danska A.P. Möller Maersk Group, världens största containerrederi och MSC, Geneveregistrerade Mediterranean Shipping Company, som i somras tog i bruk världens största containerfartyg. (Dessa båda rederiers jättelika containerfartyg håller på att bli ett bekymmer för många hamnar, som måste bygga ut för att kunna ta emot fartygen för att lossa och lasta. Göteborgs Hamn står inför sådana överväganden).
– Branschen strävar ständigt efter minskad bränsleförbrukning, förklarar Erik Lewenhaupt.
– Arbetena för miljön tog fart i början på 1990-talet. Ambitionsnivån skruvas ständigt upp av myndigheter och av företagsledningar, som vill få sina rederier att inta en tätposition, tillägger han.
Sverige ligger långt fram i arbetena med miljöfrågan.
– Det finns en stark vilja här, anser Stena Lines hållbarhetschef till Spanaren.
Han tycker också att den politiska viljan är tydlig i Norge, Tyskland och Holland men däremot inte lika uttalad i Storbritannien och på Irland, där Stena Line trafikerar flera linjer.
Rederierna samverkar delvis i frågor om nya energikällor. Det sker i olika konstellationer, i bransch- och intresseorganisationer, rederier emellan och tillsammans med forskare hos universitet/tekniska högskolor.
– Vissa rederier är mer operativa, andra lite mer avvaktande, säger Erik Lewenhaupt.
– Sammantaget går utvecklingen klart framåt. Världsflottan är idag avsevärt mycket energieffektivare än den var för 20-30 år sedan, tillägger han.
GÖRAN EKSTEDT
