Artikeln finns här
Artikeln handlar om en händelse där ett barn med funktionsnedsättning på ett korttidshem lämnades utan tillsyn i ett badkar och sedan drunknade. Den berör också en tidigare händelse under hösten, där ett annat barn brännskadades svårt i ett badkar på korttidshemmet.
Inget av detta skulle få hända. Det är oerhört allvarligt och desto viktigare att det ges en korrekt bild.
Artikeln i Spanaren bygger på påståenden som får stå helt oemotsagda. Den pekar ut ledningen för korttidshemmet som orsak till det som har hänt, utan att vi får bemöta kritiken. Det är anmärkningsvärt att nättidningen inte har följt god publicistisk sed och låtit ledningen för korttidshemmet bemöta det som sägs.
Därför bemöter vi här raden av påståenden och börjar med artikelns ingress:
Ledningen struntade i att lyssna på larmen från personal och föräldrar. Därför inträffade två svåra olyckor, en med dödlig utgång för en svårt funktionsnedsatt pojke.
1. Detta är inte sant. Det är inte bristande ledning som är orsaken till de båda händelserna. Barnet som drunknade, gjorde det på grund av att tjänstgörande personal inte följde befintliga rutiner. De hade inte uppsikt över barnet som badade, trots att det fanns mycket tydliga rutiner.
Det är helt grundläggande i arbetet med barn att man inte lämnar ett badande barn utan uppsikt.
- På grund av denna grova oaktsamhet har de två tjänstgörande medarbetarna varslats om avsked.
- De två medarbetarna som var i tjänst är även åtalade för vållande till annans död.
2. Den första händelsen hade delvis tekniska orsaker som gjorde att badvattnet kunde bli för varmt. Felet åtgärdades direkt och även då gjordes skärpta åtgärder med generella badrutiner, utöver de individuella rutiner som redan fanns.
Bo Sannum är intervjuad genom hela artikeln. Han är tidigare anställd stödpedagog på korttidshemmet. Han säger i artikeln att om han hade fått bestämma hade flera personer i personalen bytts ut.
Social resursförvaltning tog över ansvaret för korttidshemmet 1 januari 2016. Efter ett kort tag stod det klart att det fanns stora brister i rutiner och dokumentation i verksamheten och vi satte direkt in en rad åtgärder för att komma tillrätta med situationen.
Den första, omedelbara, åtgärden i februari 2016 var att inrätta en stödpedagog med samordningsansvar i syfte att styra upp och säkra rutiner och dokumentation i verksamheten. Ett halvår senare förstärkte vi detta med en stödpedagog som skulle vara heltid på plats enbart på det här korttidshemmet. Detta var Bo Sannum, som är intervjuad i artikeln. Han hade en mycket viktig roll i det här arbetet.
Dessutom förstärkte vi i ledningen med en gruppchef med ansvar för enbart det här korttidshemmet, att jämföra med att gruppchefer vanligen ansvarar för två eller fler korttidshem.
Tidigt förra året upprättade vi en handlingsplan för arbetsplatsen tillsammans med facket Kommunal. I den ingår en rad ytterligare åtgärder för att styra upp arbetssituationen. Vi har haft ett systematiskt arbete med personalgruppen enligt handlingsplanen med bland annat enskilda samtal.
Det har alltså under en längre tid funnits problem i delar av arbetsgruppen, men det fanns inget som före de två Lex Sarah-anmälda händelserna tydde på att dessa problem gick ut över barnen. Många föräldrar uttryckte att de var mycket nöjda med personalen. Däremot slutade flera chefer efter kort tids tjänstgöring.
Sommaren 2017 fattades beslut om att boendet skulle flytta till nya lokaler med två andra korttidshem. Skälet till detta var att nuvarande lokaler är slitna och i samband med flytten planerades för ytterligare vidareutveckling av verksamheten. Inflyttning till nya lokaler planerades till våren 2018.
Bo Sannum hävdar i artikeln att han har rapporterat om brister men att inga åtgärder har vidtagits. När vi tittar i våra system ser vi att det han rapporterat in har rört sig om bland annat brister i personals tidsrapportering. Dessa brister resulterade i korrigerande samtal med berörda medarbetare, dock är de enligt lagar och regler inte tillräckliga skäl för uppsägning.
Bo Sannums uppdrag var att arbeta med rutiner och kvaliteten på boendet. Brister i omsorgen och bemötande av barnen ska rapporteras som avvikelser enligt Lex Sarah. Det finns dock inga utredningar enligt Lex Sarah eller rapporter om allvarliga brister om att barnen far illa från den tid han arbetade.
Slutligen vill vi återigen säga att vi är förtvivlade över det som har hänt. Det fick helt enkelt inte hända. Det är så allvarligt att det är desto viktigare att det finns en korrekt bild av hela situationen.
Ingela Johansson, verksamhetschef Funktionsstöd, Social resursförvaltning.
Replik från Spanaren
Jodå, Spanaren följer de pressetiska reglerna och ger plats åt genmälen. Det hade vi också planerat. Nu publicerar vi Ingela Johanssons inlägg med egen rubrik och i nära anslutning till den första artikeln. Ingela Johansson får framlägga sin version utan att utsättas för kritiska frågor. Och hennes svar kommer att ligga kvar på nätet så länge Spanaren finns.
Som läsaren märker lyckas verksamhetschefen inte peka på ett enda sakfel i vår artikel.
Ingela Johansson avslöjar oavsiktligt den kultur som råder inom denna ytterst känsliga verksamhet, där det handlar om att ta hand om försvarslösa barn på ett säkert sätt. Chefer behöver inte bete sig som riktiga chefer ska, nämligen ta personligt ansvar för verksamheten fullt ut. De kommer undan genom att skylla på underordnade när tragedin väl inträffat.
Bo Sannum är enligt vår bedömning en säker källa. Hans uppgifter till Spanaren styrks i den skriftliga anmälan han gjort till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Statliga IVO kommer nu att utreda denna anmälan. Spanaren fortsätter följa ärendet.
Börje Andersson
Ansvarig utgivare
