Trafikkontoret har gjort allt för att mörka uppgifter om affären med de italienska spårvagnarna.

Det gick så långt att trafikdirektören Birgitta Hellgren ljög inför domstol – och förnekade att det fanns någon handling som visade kostnader för förseningar, brister och andra kostnader som tillkommit sedan köpeavtalet med Ansaldobreda skrevs under.

”Trafikkontoret innehar inte några handlingar av den typ som efterfrågas”, hävdade Birgitta Hellgren i en inlaga till kammarrätten dit jag överklagat kommunens beslut att sekretessbelägga en rad handlingar kring affären med Ansaldobreda.

Domstolen kunde inget göra:

”Trafiknämnden uppger att handlingar som visar kostnader för förseningar,brister och andra tillkommande kostnader inte förvaras hos myndigheten. Kammarrätten finner inte skäl att ifrågasätta dessa uppgifter. Eftersom några sådana handlingar inte finns förvarade hos Trafiknämnden kan ett utlämnande inte ske. Överklagandet ska därför avslås i denna del”, skrev domstolen.

Jag visste att de ansvariga på trafikkontoret ljög eftersom jag redan hade en handling som visade sådana kostnader och som jag på bakvägar fått – från just trafikkontoret.

De handlingarna innehöll bland annat en sammanställning av kostnaderna för spårvagnarna (i slutet av 2011) sammanfattningsvis enligt följande:

• Utbetalt till Ansaldobreda: 665 934 943:-

• Innehållen slutreglering: 52 190 200:-

• Kostnader för upphandling och leveransuppföljning: 59 975 203:-

• Merkostnader för de gamla spårvagnarna: 8 543 004:-

• Bonusutbetalningar till Ansaldobreda: 9 358 283:-

• Övriga kostnader: 41 812 000:-

Summa kostnader för 40 spårvagnar: 837 813 633:-

De 25 senare beställda spårvagnarna beräknades då komma att kosta 657 miljoner. Alltså sammanlagt en och en halv miljard.

Av samma handling framgår att Ansaldobreda dittills betalat 77,6 miljoner kronor i förseningsviten. Staten, som lovat betala 75 procent av kostnaderna, hade betalat 651,1 miljoner i bidrag för de fyrtio första vagnarna. (Vilket är 75 procent av 868 miljoner.)

Siffrorna stämmer väl med de som senare (i år) redovisats av kommunrevisionen:

”Uttöver att AnsaldoBreda ska åtgärda fel i enlighet med ovan, har det avtalats att vite ska utgå för vagnarna i delserie ett i händelse av leveransförseningar eller fel. Vi leveransförseningar utgår 8 303 euro per vecka och vagn upp till ett maximalt vite  249 095 euro per vagn. Eftersom nästan varje leverans varit kraftigt försenad har maximalt vite utgått för det stora flertalet vagnar. När det gäller vagnarna ur första delserien, det vill säga de första 40 vagnarna, har avdrag för förseningar gjorts om drygt 77 miljoner kronor. Därutöver har drygt 63 miljoner kronor av betalningen hållits inne i avvaktan på att AnsaldoBreda ska åtgärda vissa fel och brister. Av dessa åtgärder är en del genomförda och cirka 11 miljoner kronor av det innehållna beloppet har därför släppts för betalning. Det betyder att Göteborgs Stad i dagsläget håller inne cirka 52 miljoner kronor för de första 40 vagnarna som ska betalas till AnsaldoBreda när återstående åtgärder genomförts”, skriver kommunrevisionen i sin rapport.

Inför revisionen har trafikkontoret uppenbarligen inte kunnat gömma de handlingar som de inför domstolen förnekade existensen av.

Trafikkontorets agerande är symptomatiskt för den bristande öppenheten i  Göteborg. Under den granskning som Göteborgs-Posten genomförde våren 2013, med hjälp av flera reportrar och läsare,  försökte trafikkontoret mörka så mycket som möjligt.

Bland det kommunen ville hålla hemligt:

– Vad Ansaldobreda fått betala i viten för de ständigt försenade leveranserna av spårvagnar.

– Vad Ansaldobreda fått betala på grund av bristande tillgänglighet då vagnarna stått på verkstad.

– Datum för när de enskilda spårvagnarna togs emot i Göteborg.

– Orsaken till olyckor med spårvagnar.

– Vem som betalat vad för reparationer och olyckor.

– Orsakerna till olyckor då de kan spåras till tekniska fel i spårvagnarna.

– Hur mycket Göteborg betalat extra för att förmå Ansaldobreda att jobba snabbare.

När domstolen gav trafikkontoret bakläxa och tog bort de flesta överstrykningarna i trafikkontorets papper  hade det gått lång tid och intresset hos GP:s redaktion hade svalnat.

 

SE GP:s granskning av spårvagnsupphandlingen:

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/sparvagnsupphandlingen

Föregående

Ahlenius: Kommunala bolag tjänar inte medborgarna

Nästa

Anneli Hulthéns ansvar för spårvagnsfiaskot