Det finns nästan lika många råttor som mänskor i en stad. Men vem gillar råttor? Det skulle i så fall vara berguvar, som gärna äter upp dem.

Katten, som gärna jagar möss, förstod direkt att det var något fel med råttan. Katten satt i lugn och ro och lät sig underhållas av den rännande råttan.

Men vem vill ha en död stadsråtta?

Det började med att några grannar fick råttfällor i trädgården av en firma, typ Anticimex. Sådana fällor får inte vanligt folk hantera. Man måste ha stora problem med råttor, vilket grannarna hade. Men problemen höll sig inte till deras tomt.

Normalt sett ska råttorna äta lite av giftet för att sen dra sig ner i kloakerna med inre blödningar och dö. Det gjorde då inte denna råtta. Den sprang runt runt i stora cirklar och såg sig omkring, vilade lite och sprang vidare såväl medsols som motsols. Den uppförde sig alltså inte så som råttor brukar, varför varken katter eller hundar brydde sig om den.

Den bruna råttan är ett av jordens mest framgångsrika djur och det finns nästan lika många råttor som människor i städerna, enligt Stora Musboken av Casta&Ullström. Eftersom råttor kan få ungar året om, beslöt vi att denna råtta inte skulle ge upphov till fler. Det tog ett tag men till sist låg den blodig på rygg och hade slutat sprattla. Jag hämtade en brun kompostpåse som råttan fick till svepning.

Vad duger den till?

Men sen då? Skulle den få åka med matavfallet till Marieholm, där den skulle förberedas för att bli till slurry ihop med mina matrester och kycklingskrov? Nästa steg vore en tankbil, där slurryn körs med lastbil till Falkenberg. Från Göteborg kördes förra året 22 000 ton slurry till anläggningen elva mil söderut. Målet är ännu mer men då måste sopsorteringen fungera lite bättre i framförallt flerbostadshusen.

I Falkenberg rötar man slurryn i cirka 30 dygn. Därefter ”plockas” metangasen ut och blir till fordonsbränsle. Gasen går i en nedgrävd ledning blandad med naturgas och tankas till bilar. Resten av slurryn blir till gödsel, vilken sprids över de halländska åkrarna.

Men passar min råtta verkligen till bränsle eller gödsel… Ja, en vanlig död råtta skulle kanske funka men inte en förgiftad. Enligt den kommunala tjänstepersonen Mia på Kretslopp och vatten är inte bara giftet problemet.

-Vi vill inte ha in några döda djur i matavfallshanteringen, förgiftade eller inte. Döda djur ska brännas grävas ner i jorden eller förbrännas. Därför passar råttan bättre i restavfallet. Där ska den brännas och bli till fjärrvärme från Sävenäs.

Okej, men vem vill ha en död råtta i en brun påse i soptunnan en hel månad i vårvärmen. Oftare än så töms inte den tunnan. Återstod att skaffa en spade och gå ut med påsen i parken en mörk kväll…

Framöver hoppas vi att råttans vänner lever länge nog, för att förgiftade hinna krypa ner och dö i avloppstunnlarna.

* Slurry är engelska och betyder slam. Det är en våt blandning av olika material, som används inom industrin, enligt N.E.