Den här krönikan handlar mycket om journalistik.

Men ämnet är viktigare än så. Det handlar om allas vår rätt till insyn i myndigheters verksamhet. Och rättssäkerhet.

Så ha litet tålamod med mig och häng med!

Så här är det:

Vid arbetsdagens slut tisdagen den 7 oktober 2014 stängdes ”allmänhetens terminaler” av vid alla Sveriges domstolar enligt beslut av Domstolsverket.

Sedan oktober 2014 är allmänhetens terminal på landets domstolar ”tillfälligt” avstängd. Nu planerar Göteborgs tingsrätt att ytterligare försvåra allmänhetens tillgång till allmänna och offentliga handlingar.

Fram till den dagen kunde den som så önskade med hjälp av domstolens dator se vilka handlingar som kommit in till (exempelvis) Göteborgs tingsrätt, vilka rättegångar som planerades, om grannen, vänner eller ovänner förekom i något aktuellt mål eller ärende och en hel del annat.

Det användes dagligen (fem dagar i veckan) av journalister som bevakade domstolsärenden. Och ibland av andra (till exempel höger- och vänsterextremister som använde de offentliga uppgifterna för att attackera sina fiender).  Om journalisten eller någon annan  önskade veta mer om ett ärende begärde hen fram akten i målet/ärendet i enlighet med de rättigheter grundlagen ger. I princip är allt material i domstolen offentligt (det finns förstås undantag för att till exempel skydda vissa brottsoffer och rikets säkerhet).

I det rum som uppläts för allmänhetens terminaler lade tingsrätten också fram, i pappersform,  dagens inkommande ärenden (häktningsframställningar, begäran om offentlig försvarare med mera) för att journalister (och allmänheten) skulle kunna ta del av dem.

Sökbara personuppgifter

Avstängningen av terminalerna berodde på att Datainspektionen anmärkt på att personuppgifter var tillgängliga och sökbara. Till exempel att det gick att söka på namn och/eller personnummer för att hitta aktuella ärenden.

Datainspektionen har att granska att personuppgiftslagen följs. En lag som har till syfte att begränsa allmänhetens tillgång till personuppgifter också om de förekommer i allmänna handlingar. Och en lag som inte gäller om den som begär ut uppgifterna gör det för ”journalistiska ändamål” – ett begrepp som av domstolar tolkats brett.

I klartext: undantaget i personuppgiftslagen ger journalister på etablerade medier (som Spanaren) och personer som skriver personliga bloggar med journalistiskt innehåll en särställning. Det var alltså inte för att hindra ”det fria ordet” och den ärofulla svenska traditionen av tryckfrihet som domstolsverket stängde sina datorer.

Eller? Ja, kanske?

Avstängningen av allmänhetens datorer sades vara tillfällig. Men redan i samband med avstängningen sa Domstolsverket att ”det redan nu står klart att en ny lösning inte kommer att kunna vara klar förrän tidigast i början av 2016”.

Datorerna är fortfarande stängda när vi skriver mars 2018.

Okänd kostnad

För att slå vakt om en av våra grundläggande demokratiska rättigheter fick domstolens personal, på begäran, göra de sökningar som journalister (och andra)  tidigare gjort själva. Hur mycket det kostade i extra arbetstid har domstolsverket inte räknat på, eller i vart fall inte velat uppge.

För att minska (gissar jag) tingsrättspersonalens arbetsbelastning lanserade Göteborgs tingsrätt en ”service” som innebär att den som så önskar (framför allt media) kan prenumerera på handlingar som skickas ut varje dag. Det gäller domar i brottmål, slutliga beslut i brottmål, slutliga beslut i tvistemål, tredskodomar, domar i familjemål, tvistemål, stämningsansökningar och dagboksblad.

Hittills har denna service inte kostat någonting. Och för tingsrätten kostar den lika mycket om antalet prenumeranter är en eller tusen eftersom det inte kostar något att lägga till en adress på utskickslistan.

I veckan fick jag (personligen) e-post från tingsrätten som berättade att Göteborgs tingsrätt sett över sina rutiner gällande avgifter för utlämning av handlingar.

”Vi kommer att börja månadsfakturera alla som får domar skickade till sig återkommande”, skrev tingsrätten. ”Göteborgs tingsrätt  skickar idag allmänna handlingar till er. Vi undrar om vi har korrekt information gällande er beställning.”

Inget bluffmejl

Jag trodde i förstone att det var ett av de där vanliga bluffmejlen som man bör undvika att besvara.

Det var det inte.

Tingsrätten begärde 1 052 kronor för domar i brottmål, 335 kronor för slutliga beslut i brottmål, 209 kronor för beslut i tvistemål, 168 kronor för tredskodomar, 274 kronor för domar i familjemål, 537 kronor för tvistemål, 1358 kronor för stämningsansökningar och 43 kronor för dagboksblad.

Varje månad.

Jag svarade. Något upprörd:

Hej!

För er info.

I morgon onsdag önskar jag ta del av samtliga till tingsrätten inkomna handlingar under dagen. På plats och så som lagen föreskriver genast.

Och ja.

Detta föranlett av ert beslut att ta betalt för digitala handlingar trots att det rimligen inte kostar er ngt att ha mig med på utskicket.

Mvh

Per Nygren

Dagen efter fick jag svar från staben

Hej!

Det vi har skickat är inget beslut utan information. Om du väljer att vara prenumerant kommer ett beslut att skickas till dig och det beslutet går att överklaga.

Bifogar Domstolsverkets avgiftsriktlinjer och det är punkten 2.4.2 som detta grundar sig på.

Du har självklart rätt att komma till tingsrätten och ta del av våra handlingar.

Med vänlig hälsning

När mejlet kom på eftermiddagen satt jag redan på tingsrätten, hade gått igenom säkerhetskontrollen och pratat med ett par tjänstemän på expeditionen om mitt ärende. De kände inte till beslutet att avgiftsbelägga utskicken, trodde inte att det var möjligt att ta fram alla handlingar som skickats ut via mejl under dagen och hänvisade till assessor Jon Holgersson som skulle veta mer.

Jag ringde honom på tingsrättens interntelefon.

Han kom till expeditionen tillsammans med en arbetskamrat. De förklarade för mig att tingsrätten har rätt att ta betalt för handlingar. Något jag är väl medveten om efter snart femtio år som journalist i ständig kamp för demokrati, inklusive rätten (och möjligheten!) att ta del av allmänna handlingar också för den som inte har råd att betala (som spanaren.se). Han ville att jag skulle precisera min begäran om vilka handlingar jag ville se. Något jag inte kunde göra bättre än att hänvisa till de handlingar domstolen skickat ut till ”prenumeranter” under dagen.  Min fråga om på vilket sätt denna nyordning (med månatliga avgifter) skulle spara tingsrätten arbete ansåg han sig inte kunnig nog att besvara. Och han framhöll att expeditionen snart skulle stänga och att det därför inte fanns tid att ta fram de handlingar som jag begärt att få ta del av redan i mitt mejl föregående dag.

Så de vill väl ha krig.

Spanaren är en fattig tidning med små resurser. Vi behöver därför hjälp med att bevaka tingsrätten den dag domstolen gör allvar av idén att ta betalt för utskick. (Det är ännu inte verkställt.) Vi behöver hjälp från många så att vi varje dag kan ta del av samma material som tingsrätten skickar ut till kommersiella medier och databaser. (Ett par av dessa databaser är gigantiska och har under några år samlat allt – allt – material i alla – alla – domstolar, gjort det sökbart, också på personnummer, och säljer det till så väl media som privatpersoner och för den delen spioner från främmande makter).

Kampen för våra grundlagsenliga rättigheter kräver ibland en insats. Kanske din insats! Skriv till oss och anmäl dig om du har möjlighet att gå igenom tingsrättens  handlingar någon dag i månaden eller kvartalet. Skriv till  redaktionen@spanaren.se