– Det sker en tydlig ökning av kollisioner i rusningstrafiken, som orsakar stopp i bägge ändar på tillfartslederna till och från Göteborg, säger poliskommissarie Christer Abrahamsson till Spanaren.

– Inte sällan sker kollisionerna på morgnarna och förorsakar långa köer.

Christer Abrahamsson

Christer Abrahamsson

Ofta är också tunga fordon inblandade i trafikolyckorna. Hur det har kunnat bli så här i rusningstrafiken morgon och eftermiddag är en fråga.

– Orsaken är trafikanterna! Sans, moral och hänsyn är borta i dagens trafik, säger Christer Abrahamsson och tillägger:

– Jag kan inte svara på varför, men tempot har ökat och förarnas beteenden har försämrats.

– Det är som att bilisterna äger den vänstra filen. De flyttar sig inte och stressar framförvarande fordon för att komma förbi, tillägger han.

– Dessa trafikproblem tär otroligt på polisens resurser, påpekar han.

Rädda liv viktigast

Christer Abrahamsson berättar att polisen ofta har kort sträcka att köra till kollisionsplatsen och därför är tidigt framme. Han ger Trafikverket (tidigare Vägverket) en eloge för att snabbt vara på plats med skyltningsbilar, som anger att en olycka inträffat och visar i vilken riktning trafikanterna ska köra.

Polisens främsta uppgift på olycksplatsen är att skydda ambulanspersonalen och Trafikverkets personal.

– Att rädda liv går först för ambulanspersonalen, säger han.

Kommissarie Abrahamsson menar att de ökande kollisionerna i huvudsak inte har med de pågående arbetena på infarterna till Göteborg att göra.

– Där är visserligen ofta knixigt att köra men skyltningen är tydlig och farten låg. Orsaken ligger i trafikanternas beteende, säger han.

Små olyckor, långa köer

Polisens olycksstatistik från den 1 april i år till och med den 27 oktober i år visar att 320 olyckor har inträffat. Av dessa är 125 olyckor med personskada och 195 utan. (Jämförande statistik från samma period föregående år är tidsödande att ta fram vilket hänger samman med centraliseringen i Polismyndighetens omorganisation. Därför saknas av tidsskäl uppgifterna här).

Utöver dessa olyckor där polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård varit på plats sker ett stort antal mindre allvarliga olyckor. Viltolyckor är ett exempel.

– Dessa tillsammans med mindre kö-krockar, haverier etcetera betraktas inte som högprioriterade men förorsakar långa köer in och ut från centrum av Göteborg, säger Christer Abrahamsson.

Trafikverket har samma bild som polisen

På Trafikverket ger Lennart Helsing samma bild av trafiksituationen i landet som Christer Abrahamsson på Polisen i Väst:

– Förarnas attityder och beteende är orsaken. Vi är mer stressade och kör fortare idag än tidigare, säger Lennart Helsing.

Han framhåller att den tunga trafiken ökat och det händer dagligen att lastbilar vält på vägarna i landet.

– Den sortens olyckor har ökat otroligt mycket, säger han

Lennart Helsing påpekar, att informationen från Trafikverket inför och om pågående vägarbeten har ökat väsentligt. Kraven på underleverantörerna, entreprenörerna, som utför vägarbetena har skärpts. Innan de får påbörja arbetena måste deras planer ha godkänts av Trafikverket, som svarar för statens vägnät. Dessa planer tar bland annat upp frågorna om skyltning, framkomlighet, hastighet, säkerhet och så vidare.

– Men det som brukar ge mera varaktiga resultat är poliskontrollerna efter vägarna, säger han.

Transportstyrelsen: Osäkert om kollisionerna ökar

Transportstyrelsens statistikavdelning har inte underlag att enkelt se om trafikproblemen ökat eller minskat vid Göteborgs infarter.

– Det finns statistik, men jag kan nog inte säga att den särskilt starkt stödjer eller säger emot om olyckorna ökat eller minskat i omfattning, säger Tomas Fredlund, trafiksäkerhetsanalytiker på Transportstyrelsen i Göteborg.

– Statistiken vi för är personskadeolyckor rapporterade av polis eller av akutsjukvård. Rapportering från olika källor innebär ibland motstridiga uppgifter, påpekar han.

– Jag tror att vi kommer tillräckligt nära ”sanningen” genom att besvara frågan med ett intervall (bestående av resultat från två utsökningsmetoder som ger något skilda resultat).

Tomas Fredlund har tagit fram uppgifter om cirka 940 olyckor under en femårsperiod för infartslederna. För att ge ett snabbare svar har nästan alla olyckor vid av-/påfarter vid trafikplatserna exkluderats.

– Olycksbilden på sträckorna är inte entydigt ökande eller minskande utan varierar mellan sträcka och år, säger Tomas Fredlund.

– Gemensamt för sträckorna som jag har studerat är att antalet rapporterade personskadeolyckor år 2012 var fler jämfört med år 2016.

När man dagligen rapporterar i radion om begränsad framkomlighet så beror det till största delen inte på personskadeolyckor utan på så kallade egendomsskadeolyckor.