På lördag den här veckan, det vill säga den 5 mars, kan det komma att gå riktigt hett till ute på Brännö i Göteborgs södra skärgård.

Igen.

Orsak?

Det nya slaget om Känsö!

Framtiden för Känsö, strax sydväst om Brännö, eller Stora Känsö, som den också kallas ibland, ska åter diskuteras i Brännö bys samfällighetsförening vid en extra föreningsstämma.

Den viktigaste punkten på dagordningen lyder så här:

”5. Föreningsstämmans beslut den 25 juli 2015 har klandrats på ett flertal grunder. En klanderprocess förväntas ta avsevärd tid i anspråk. För att undvika denna tidsutdräkt och då klandergrunderna är lätta att undanröja föreslår styrelsen att föreningsstämman i samband med en ny föreningsstämma på nytt beslutar att med svenska staten träffa tidigare presenterat arrendeavtal avseende Känsö o nyttjanderättsavtal avseende vissa vattenområden.”

Och vad betyder detta i klartext?

Två falanger på ön

Det finns sedan länge två falanger på Brännö när det gäller statusen för Känsö:

En som vill att Känsö ska ägas av brännöborna även i fortsättningen och arrenderas ut, i första hand till Fortifikationsförvaltningen och Försvarsmakten liksom tidigare, nu med ett 25-årsavtal.

En annan mindre falang vill sälja ön till högstbjudande. Hittills har staten presenterat ett anbud på 18 miljoner kronor.

Det tackade brännöborna nej till då, för ungefär samtidigt hade de lagt ut ett försäljningsuppdrag till en fastighetsmäklare. Han lockades av en furstlig provision förstås men tyckte efter en tids arbete att det var ett alltför svettigt och hopplöst uppdrag.

På prislappen från öborna stod det nämligen 100 miljoner!

Staten pålitlig hyresgäst

− Jag tillhör dem som inte tycker att vi ska sälja ön. Jag anser att det är stor tillgång för brännöborna att äga och förvalta Känsö även i fortsättningen. Ön används sedan länge av försvarsmakten, som betalar anständiga arrenden.

Det säger pensionerade bankmannen och skattmästaren i samfälligheten, Nils G Ekberg till Spanaren.

− Jag tycker att det luktar lite spekulation över kravet att vi ska göra oss av med ön. Det är främst folk som inte bor permanent på Brännö, som vill att vi ska sälja, påpekar Nils G Ekberg, själv bofast på ön i tjugo år men numera sommarboende med fortsatt stark känsla för ön.

Det är Fortifikationsförvaltningen som ansvarar för underhållet av de byggnader som finns på Känsö, bland annat den gamla karantänstationen från tidigt 1800-tal.

− Det har de gjort riktigt bra. Byggnaderna är i utmärkt skick, förklarar Nils G Ekberg.

De flesta husen på ön är k-märkta.

Fridlyst ö med många besökare

Känsö är sedan länge fridlyst och det råder allmänt tillträdesförbud. Det händer emellertid att civilister vistas på ön med tillstånd från Försvarsmakten, ofta grupper som vandrar runt i den vackra naturen eller besöker den gamla kyrkogården. Den lär innehålla ett 70-tal gravar, men inte med smittade från karantänstationen som avlidit. De fördes ut och begravdes i stället ute till havs.

För att vistas på ön måste man vara svensk medborgare, ha tillstånd från Försvarsmakten samt uppge sitt personnummer.

Utöver försvaret, som har förlagt en hel del utbildning i krigsmedicin till Känsö, använder Sjövärnskåren ön frekvent för sina övningar. Även Kustbevakningen har ön som en replipunkt.

Marinen vill öva i skärgården

Hur är det då med nyttjanderättsavtalen gällande vissa vattenområden?

– Södra skärgården är sedan länge en omtyckt tummelplats för marinen, till exempel för skjutövningar och navigering i hög fart. Många skärgårdsbor irriteras över detta. Personligen tycker jag dock, att det är bra om det finns någon form av försvar även för Sveriges framsida. Men det måste förstås ske under ordnade former, framhåller Nils G Ekberg.

Läs också: Känsö var strategiskt viktig