Allt fler svenskar än tidigare anser att Sverige är på rätt väg och samhällets institutioner får allt högre förtroende.
– Den oroliga omvärlden och att vi går in i ett valår kan ligga bakom institutionernas högre förtroende, kommenterar Per Söderpalm årets Förtroendebarometer, som publicerades på torsdagen.
Per Söderpalm är ledamot av Medieakademin och opinionsansvarig på Verian.
Förtroendebarometern mäter allmänhetens förtroende för medieföretag, institutioner och företag i Sverige och presenteras årligen av Medieakademin.
Den tas fram av Medieakademins ledamöter: Professor Henrik Ekengren Oscarsson, Göteborgs Universitet, Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian (tidigare Sifo), Björn Rönnerstrand, SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och Anna Serner, Centrum för undersökande journalistik.
Riksbanken leder ligan
Riksbanken benämns som årets raket och har fått störst förtroendeökning.
Kungahuset når högst notering i alla mätningar.
Generellt ökar förtroendet för politiska partier och regeringen. Samtliga partier har stabilt eller ökande förtroende – förutom Liberalerna som når en bottennotering.
Inför årets riksdagsval tror färre väljare att partierna är de med mest inflytande, jämfört med förra valet.
Polisen, Systembolaget och Försvarsmakten har högst förtroende
• Förtroendet för samhällets institutioner vänder uppåt
• Allra högst förtroende har Polisen, Systembolaget och Försvarsmakten
• Förtroendet för Nato faller kraftigt
• Årets raket är Riksbanken som på två år har ökat sitt förtroende med 15 procentenheter
• Inför valet når Liberalerna en historisk bottennivå i förtroende
• SJ och Postnord stärker sitt förtroende från låga nivåer
• Boende i storstäder har högre förtroende för Staten, Riksdagen och Radio/TV än boende i övriga landet
Journalisternas inflytande verkar minska
Journalisternas inflytande uppfattas minska, medan aktörer som sprider desinformation och aktörer på digitala plattformar nu uppfattas ha större inflytande på valet än intresseorganisationer och näringslivet.
En majoritet anser att samtliga medier är neutrala, det vill säga står varken till vänster eller till höger i politiken. Det är en förändring för de medier som 2022 ansågs högerlutande:
Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Expressen. De anses nu betydligt mer neutrala i nyhetsbevakning än tidigare.
Fortfarande anser en betydande andel att SVT och Sveriges Radios nyheter är vänsterlutande.
Sociala medieplattformar anses samtidigt vara politiskt mycket neutrala, med undantag för X och Flashback.
Fortsatt har public service tveklöst högst förtroende.
Egna värderingar färgar uppfattningar om journalistiken
– Fördjupade analyser visar att uppfattningar av nyhetsjournalistiken är starkt färgat av människors egna ideologiska utgångspunkter, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
– De som uppfattar nyhetsmedier som vänsterlutande tenderar att själva identifiera sig långt till höger, tillägger han.
Bland techjättar noterar Google sitt lägsta förtroende någonsin, medan ChatGPT ökar. TikTok och Facebook fortsätter att vara de svenskarna har lägst förtroende för.
Kompetens och välvilja inte alltid hos samma aktör
Fler anser att näringslivet har störst förutsättningar att lösa klimatkrisen, efter att förtroendet för politiska lösningar minskat kraftigt.
Civilsamhället antas stärka samhällets beredskap för kris eller krig.
Förtroendet för SJ ökar medan många tror att SJ saknar kompetens.
För bankerna gäller motsatsen, där finns kompetensen medan färre tror att bankerna vill väl.
För näringslivet bedöms kompetensen finnas och att den är högre än välviljan.
För offentlig sektor bedöms välviljan finnas men med kompetensen är det sämre beställt.
2026 års mätning omfattar 2 500 webbintervjuer i åldrarna 16 till 84 år och genomfördes mellan den 19 januari och 2 februari 2026.
Hela Förtroendebarometern 2026 kan läsas här:
https://medieakademin.se/wp-content/uploads/2026/03/Fortroendebarometern-2026.pdf
Från Medieakademin kommer årligen två mätningar, Förtroendebarometern, som mäter allmänhetens förtroende för medieföretag, institutioner och företag i Sverige och Maktbarometern, som ger en kartbild över vilka som har störst inflytande i det digitala medielandskapet.
Den senaste Maktbarometern presenterades i Spanaren den 22 februari 2026.