JAHA SÅ VAR det dags igen. Nordens största filmfestival, den 49:e bränns av i Göteborg. Svinkallt ute, som vanligt, ständigt vimsande för att hitta till nästa biograf, var det Handels eller Capitol, Haga var det i alla fall inte, där bygger de om.
Men det började inte så.
DET BÖRJAR med att katalogen dimper ner, numera i datorn. Där kan man snabbt och hysteriskt bläddra igenom mängder med filmer, väl medveten om att det gäller att beställa biljetter fort, hysteriskt fort.
Annars tar de slut.
SÅ JAG KASTAR mej in i katalogens korta men spännande berättelser och förföriska bilder, medveten om att det inte är lätt att få grepp om vad det egentligen är för film. Men det finns ingen att fråga så jag får gå på den relativt korta texten och hoppas, beställ nu fort, fort så ingen annan hinner före.
SEN MÅSTE MAN ju kolla så att man inte beställer två filmer på samma tid, det går ju att med papper och penna rita upp ett flödesdiagram, ett dagsschema för att få logistik i det hela.
Fast innan jag hittat igenom hela katalogen har veckan tagit slut, så hälften av filmerna vet jag inte om jag missat eller slipper, vågar inte ens i efterskott kolla vad det är för att slippa sura. Fegt så klart.
Och så bär det iväg, första filmen på en lördag, sen staplas de på varann som ett långt snöre med små paket på, utom fredag. Varför finns det inga filmer på fredag?
Hur tänkte jag där? Man vet inte detta.
DEN STÄNDIGA PÅMATNINGEN med omedelbara dramer, känslor, insikter och upplevelser blir till slut helt utmattande, inte minst efter den tredje franska filmen om förnedrade kvinnor, alla var jättebra, eller åtminstone den senaste, tror jag.
Det kan vara lite svårt att skilja dem åt, så här några timmar senare. Jag menar, när man träffar en gammal filmbekant på spårvagnen som frågar om jag sett nån film på festivalen.
Jo, jag har just sett…vilken var det nu, nån av de där bra franska…
MED NÅGRA AVVERKADE festivaler, det har blivit några med åren, skulle man ju kunna tro att man lärt sig och valt lugnt och eftertänksamt, beredd att missa något som sålt slut. För att istället sparsmakat tagit för sig av guldkkornen, det är ju så att filmerna som man kanske missar kommer på vanlig biograf om de nu är sådär bra.
Fast man vet ju aldrig. Så då är det väl bäst att kasta sig på beställningarna, även om det kanske blir lite för många franska filmer om förnedrade kvinnor.
Fast de var ju bra, åtminstone den senaste.
