Från 11 augusti till och med 17 augusti pågår 2025 års igelkottsvecka.
Detta är ett initiativ från WWF (World Wildlife Foundation) som syftet till att få reda på hur många igelkottar som finns och var de finns.
Igelkottarnas naturliga livsmiljöer försvinner i takt med att trädgårdar har färre buskar, komposter och lövhögar. Då minskar djuren i antal.
Enligt Artdatabanken har igelkottens tillstånd försämrats från nära hotad till sårbar. Och kan anses mer hotad än tidigare.
Ju fler observationer desto bättre underlag
WWF välkomnar alla observationer för at kunna öka kunskap och vetskap om igelkottarnas liv – och i förekommande fall även död.
Under igelkottsräkningen 2024 kom Över 50 000 observationer in.
– Kan det bli ännu fler i år? Vi vill få mer information om igelkotten, som enligt den nya preliminära svenska rödlistan anses vara mer hotad än tidigare, säger Gustaf Lind generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Tydlig tillbakagång i Danmark och Storbrittanien
Det är inte bara i Sverige som igelkotten är på tillbakagång. Även i Danmark och Storbritannien är minskningen tydlig. Igelkottarnas naturliga livsmiljöer är lövskogsdungar, gles lövskog och småbrukat landskap, vilket skiljer sig från dagens landskap med homogena odlingslandskap och planterade barrskogar.
Trädgårdar med lövhögar gynnar djuren
Igelkottarna har levt nära människan under lång tid. Men i takt med att jordbrukslandskapet blivit alltmer likformat har trädgårdarna blivit allt viktigare livsmiljöer för dessa taggiga varelser.
– Välkomna igelkottarna i era trädgårdar. Lövhögar och lite skräp i hörnen gynnar skalbaggar och maskar, som är igelkottens mat. Och de är bra gömställen för igelkotten, som ju är uppe på natten, säger Jessica Ångström, art-och naturexpert på Världsnaturfonden WWF.
All statistik hanteras via Sveriges Lantbruksuniversitet
Syftet med den här medborgarforskningen och räkningen av igelkottar är att förstå varför igelkotten minskar i antal.
All statistik från Igelkottsveckan skickas vidare till Artdatabanken på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), som WWF samarbetar med.
I år kommer en mastersstudent från Karlstads universitet titta närmare på resultaten.
Vanligast på Gotland – mest sällsynt i Jämtland
Under förra årets igelkottsvecka observerades totalt 28 662 levande igelkottar och 2 572 döda. SLU Artdatabanken, tillsammans med en student från Umeå universitet, analyserade resultaten och fick fram att igelkottar är vanligast på Gotland, och mest sällsynta i Jämtland.
– Ett mönster över hela landet är att igelkottar trivs nära människor. De söker sig ofta till städer och samhällen med mycket grönytor, parker och trädgårdar med lövträd och buskage. Igelkottar är vanligare i södra Sverige där det finns mer lövskog, men de klarar även av kallar vintrarna i norra Sverige, säger Jessica Ångström.
Här fanns flest igelkottar förra året
1. Gotlands län
2. Östergötlands län
3. Skåne län
4. Hallands län
5. Blekinge län
6. Örebro län
7. Kalmar län
8. Gävleborgs län
9. Jönköpings län
10. Värmlands län
11. Västra Götalands län
12. Södermanlands län
13. Kronobergs län
14. Västmanlands län
15. Stockholms län
16. Dalarnas län
17. Norrbottens län
18. Västerbottens län
19. Uppsala län
20. Västernorrlands län
21. Jämtlands län
Kan Västra Götaland avancera i årets räkning?
