Att tvångsblanda människor fungerar dåligt, såväl på den danska bostadsmarknaden som i den svenska skolan, men det finns ett undantag.
Att Göteborg har problem i flera stadsdelar med skjutningar, bränder, våldtäkter med mera och benämns av polisen som utsatta områden. På den socialdemokratiska kongressen i staden härförleden kom man med förslag hur dessa utsatta områden skulle lyftas. Två områden utpekades speciellt bostadssituationen och skolan. En av de som kom med förslag var den socialdemokratiske kommunordföranden i Göteborg Jonas Attenius.
Han har också tidigare föreslagit lösningar där det framför allt har gällt att blanda befolkningen. Genom att bygga flerfamiljshus i villakvarter och villakvarter i höghusbebyggelse kan kommunen styra människor att bosätta sig i dessa nybyggen och därmed blanda framför allt ekonomiskt utsatta med ekonomiskt stabila i praktiken att flyktingar inte skall kunna bosätta sig hos sina landsmän (eller med samma språk). Riktigt vilka grupper man skall blanda framgår inte om man bortser från etniska svenskar.
Varför tror man då att detta skall gå bra vilka är förebilderna? I Danmark försökte man med något liknande genom att först riva kvarter och sedan bygga upp för att få till stånd någon slags blandning.
Problemet var bara att det försöken med så kallade gettopaket misslyckades.
När kuddflickorna fick nog
Ett annat försök med samma tankegång är från skolans värld. Några pedagoger och kommunala skolor försökte att få ordning på problemfyllda klasser genom att blanda. Man flyttade på flickor från välfungerande klasser till stökiga klasser. Dessa så kallade ”kuddflickor” skulle lugna ner stökiga killar. ”Duktiga flickor på första bänk skulle lugna stökiga killar på sista bänk.”
Tanken var nog god men resultatet förödande för flickorna som inte stod ut utan protesterade och flyttade. Man försökte inte igen. Man kan svårligen tvinga ihop människor men det hindrar, inte människor som tror på ”social ingenjörskonst”. Men ett tydligare exempel som faktisk lyckades gäller Gårdsten i Göteborg.
Stadsdelen Gårdsten byggdes mellan 1969 och 1972 som en del av Angered. Med cirka 2 200 kommunala lägenheter. Stadsdelen blev ett av Sveriges mest nedgångna och osäkra områden med hög brottslighet och arbetslöshet. År 1997 när det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder grundades stod mer än 80 lägenheter tomma.
Gårdstensbostäder vände trenden
Gårdstensbolaget med Stina Fransson som VD fick i uppgift att vända trenden. Ägardirektiven inkluderade att anta ett långsiktigt hållbarhetsdirektiv i tre dimensioner med betoning på social, ekologisk och ekonomisk. Med betoning på social hållbarhet för hela stadsdelen. Man skulle också underlätta verkligt inflytande från och engagemang med hyresgäster, öka tryggheten och utforma åtgärder för att skapa arbetstillfällen.
Uppenbart lyckades Gårdstensbostäder då Gårdsten idag inte av polisen beskrivs som utsatt område och man har inga tomma lägenheter och låg arbetslöshet och omdömen från hyresgäster är positiva, enligt beskrivningar i lokalradion. Varför har man inte tagit tankar från detta projekt? Har blandning ett egenvärde eller kan man blanda hur som helst muslimer, med kristna, Trump-anhängare med Trump-kritiker eller vilka skall blandas?
FAKTA: Gettopaketen
Ett ”gettopaket” (danska ghettopakke) är ett antal åtgärder som flera danska regeringar, vid flera tillfällen, vidtagit för att försöka förbättra förhållandena i utsatta områden.
LÄNK: Mer på Wikipedia (på danska, men det klarar du utan problem).