Med hjälp av listig siffergymnastik lyckas Göteborgs stad med två saker.
Dels blåsa staten på massor av skatt.
Dels lägga stora summor dold kommunalskatt på göteborgarna.
Två gamla yrkesrevisorer anklagar staden för brott mot flera lagar och mot bolagens syften.
– Det där är en partsinlaga, hävdar kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Ingen annan har påstått att vi bryter mot lagen.
Kommunstyrelsens vice ordförande Axel Josefson (M) håller med.
Göteborg använder sina över 90 olika bolag för att slippa undan statlig skatt. De stora kommunala bostadsbolagen betalar in till moderbolaget Framtiden. Sedan går pengarna uppåt till kommunens koncernbolag Stadshus AB.
Skatteoptimering minskar betalning av statlig skatt
Pengar som skulle ha gått till statlig skatt läggs i stället i en så kallad skatteoptimeringssnurra hos Stadshus AB. Där förekommer en del snåriga uträkningar som gör att några olönsamma bolag kan få stora summor i stöd. Allt gör att skatten från Göteborgs stad till staten minskar.
– Vi skatteoptimerar, förklarar kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S), när Spanaren intervjuar honom i stadshuset. Vi ser till att pengarna stannar kvar hos göteborgarna. Och det är för att alla bolag i Göteborg ska betala så lite skatt som möjligt.
Bidrag till förlustbolag ger minskad vinst – och skatt
De stora bidragsgivarna är Göteborg Energi, Hamnen, Higab, Parkeringsbolaget och AB Framtiden, som i sin tur består av de fyra allmännyttiga bostadsbolagen. Att flytta pengar för att slippa skatta är enligt Jonas Attenius fullt lagligt. Bland annat går pengarna till förlustbolagen Stadsteatern, Got Event och Business Region Göteborg.
– Det här är inte olagligt, men det har såvitt jag vet inte prövats rättsligt, säger Jonas Attenius. Vi är helt transparenta. Så har vi gjort i många år.
– Och det är den vinst i bolagen som skulle beskattas som vi på det viset minskar, och då minskar skatten staden ska betala till staten.
Revisorsveteranerna skarpt kritiska
Den skarpa kritiken mot hanteringen kommer inte från politiskt håll. Bakom den står i stället två pensionerade yrkesrevisorer. De heter Bernt Helin och Tore Svensson.
Helin var verksam inom den privata sektorn där han reviderade stora bolag som Volvokoncernen och Iggesund.
Tore Svensson arbetade i många år på Skatteverket och reviderade främst fastighetsbolag.
De båda lärde känna varandra först när de blev invalda l Stadsrevisionen 2018, nominerade av Demokraterna. Ingen av dem hade politisk bakgrund.
Tore Svensson förlorade sin plats efter valet 2022 men fortsätter hjälpa till privat. Bernt Helin sitter kvar.
”Rena överföringar bryter mot lagen”
De båda menar att Göteborg bryter mot lagen, bland annat allbolagen, som förbjuder stora bidrag från allmännyttiga bostadsbolag till ett moderbolag.
De pekar på att det handlar inte bara om att vinster från bolagen går till moderbolaget utan att det förekommer en hel del rena överföringar. Alltså pengar som borde ha stannat i bolagen för framtida investeringar.
Alla handlingar har inte hållits tillgängliga
Helin och Svensson är kritiska till hur de andra i Göteborgs omfattande revisorsverksamhet hanterat sina uppdrag.
– Jag kan väl kalla det bristande kompetens, och då har jag uttryckt mig snällt, säger Bernt Helin.
De båda revisorsveteranernas granskning bygger på årsredovisningar och offentliga handlingar för åren 2017-2023. Jobbet har försvårats av att bolagen inte alltid låtit dem läsa alla handlingar.
– Jag gjorde ekonomiska rapporter om Poseidons bokslut, berättar Tore Svensson. Men många av revisorskollegerna tyckte det var onödigt att ta upp bidragen till moderbolaget och sedan till stadens budget. ”Sådant har vi aldrig påtalat tidigare”, kunde man få höra.
”Mer lojala mot bolagen än sina uppdrag”
– De på stadens revisionskontor är mer lojala mot bolagskoncernen än mot sitt uppdrag, hävdar Tore Svensson. De byter till och med jobb med varandra.
Kontorets lojalitet mot moderbolaget Stadshus AB gör att en del saker döljs i strid mot kommunallagen, påstår de båda kritiska revisorerna.
Kommunallagen ska ge medborgarna utökad bolagsinsyn
Eftersom bolagen ägs av kommunen gäller visserligen vanliga aktiebolagslagen, men också utökad insyn för medborgarna via kommunallagen.
Men Helin och Svensson har inte alltid fått loss alla papper i sina granskningar. Till exempel skickade Göteborg Energi iväg 300 miljoner till moderbolaget utan att det syntes i offentlig redovisning.
”Bättre underhåll och lägre hyror utan miljardflytt från bostadsbolag”
Tore Svensson och Bernt Helin menar att om de fyra stora bostadsbolagen inte behövt skicka in 3008 miljoner mellan åren 2017 och 2023 så skulle både underhållet av husen kunnat skötas och hyrorna kunnat hållas nere. Bara som ett exempel.
Och bilisterna betalar mer än vad Parkeringsbolaget behöver ta in, påpekar de båda. Så de kommunala bolagen betalar inte alls bara sina vinster till moderbolagen utan även rena koncernbidrag.
Attenius: ”Fullt förtroende för Stadsrevisionen”
Jonas Attenius håller inte med om kritiken.
– Vi litar helt och hållet på Stadsrevisionen, säger han.
– Och en vinst kan användas politiskt.
– När det gäller till exempel Parkeringsbolaget har vi ju incitamentet att vi vill ha parkeringstaxor där vi styr bilisterna till att parkera på vissa platser. Och då använder vi pengarna som blir över till andra saker. Det är ett politiskt beslut.
– Även om några revisorer är kritiska tänker vi fortsätta det här arbetssättet, fastslår Jonas Attenius.
– Jag har respekt för revisorernas arbete, men det är klart att en del av revisorerna har en annan uppfattning. Ingen har sagt att det här är olagligt. Det måste vi i så fall lyssna på. Jag har inte hört att det prövats i rättslig instans.
Josefson: ”Skattesnurran gör att pengarna stannar i kommunens verksamhet”
Vad säger då oppositionen? Spanaren träffar Axel Josefson (M), vice ordförande i kommunstyrelsen, ordförande under förra mandatperioden, på hans kontor.
Även om moderaterna ofta är emot att kommuner driver en massa bolag håller Axel Josefson med om att en konstruktion med skattesnurra är bra.
– Konstruktionen innebär ju att pengarna stannar i den kommunala verksamheten, kommenterar han.
– Det här är ju en modell att driva en kommun, och det ger en del möjligheter att arbeta med pengarna, anser Axel Josefson.
– När kommunen gått med underskott har vi kunnat ta ut pengar från bolagens vinster i stället för att ta ur reserven, vilket är omgärdat av strikta regler. Men här är vi friare med bolagen.
Även Axel Josefson kallar granskningen från Helin och Svensson en partsinlaga.