Samarbete över Kölen inleds nu när Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, och Oslo Universitetssjukhus, OUS, börjar samverka. Det framgår av avsiktsförklaringen, ett s k ”Letter of Intent”, som de bägge sjukhuscheferna, Boubou Hallberg och Bjørn Atle Lein Bjørnbeth, signerat. Tanken är att förstärka/förbättra hälsovården i de båda länderna på var sida om den skandinaviska bergskedjan.
Den tänkta strategiska samverkan gäller områdena labmedicin, psykiatri, nya vårdmodeller som exempelvis vård i hemmet, ledarskap/produktivitet samt digitalisering/Ai.
De båda sjukhuscheferna understryker nödvändigheten av samarbete över gränserna för att möjliggöra en utveckling av vården.
De båda universitetssjukhusen har likartade uppdrag och positioner i Sverige och i Norge. Båda samverkar med universitetet och med näringslivet. Även OUS strävar, precis som SU, att bli ett av de ledande sjukhusen i Europa. För SU har måluppfyllnaden satts till år 2032.
Sahlgrenska Universitetssjukhusets Transplantationscentrum och Regionalt Donationscentrum Väst utförde i början på maj 2025 den allra första DCD-donationen på Island.
Ett team bestående av en operationssköterska, två kirurger, en perfusionist och två koordinatorer från Sahlgrenska Universitetssjukhuset åkte dit och hjälpte till att utföra donationsoperationen.
– Patienten donerade lever, njurar och lungor och samtliga organ transporterades till Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger transplantationsläkare Markus Gäbel, som själv var med.
Simultana transplantationer på två sjukhus
Väl hemma i Sverige skedde transplantationerna simultant på Sahlgrenska sjukhuset och Mölndals sjukhus, enligt det nya arbetssätt som innebär att njurtransplantationer sedan i höstas genomförs även på Mölndals sjukhus på vardagar mellan kl 22 och 06.
– Genom att kunna använda fler operationssalar samtidigt, på både Sahlgrenska- och Mölndalstomterna, kan vi korta de så kallade ischemitiderna, det vill säga tiden mellan uttag och insättning av organ, säger Markus Gäbel.
– Tack vare vårt goda samarbete med Island har vi på sjukhuset kunnat hjälpa till under hela införandet av DCD där, säger Niclas Kvarnström, verksamhetschef för Transplantationscentrum.
Sahlgrenska och Island i samarbete
DBD och DCD används inom donations- och transplantationsverksamhet för donation after brain death, DBD, det vill säga donation efter primär hjärnskada där hjärtat fortfarande slår men patienten är dödförklarad.
DCD står för donation after circulatory death, det vill säga donation då döden inträffat efter cirkulationsstillestånd på IVA, där man tvingats avbryta utsiktslös vård. DCD introducerades i Sverige 2018.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har via Sahlgrenska International Care sedan 2009 ett samarbetsavtal med Island som säger att alla isländska organdonationer går via sjukhuset, samtidigt som alla islänningar som behöver transplanteras tas omhand här på sjukhuset.
Fördelaktigt avtal
– Vi ser bara fördelar med vårt avtal med Island, säger Markus Gäbel.
– Det ger oss en större donationspool och ökad möjlighet att matcha organ, tillägger han.
Sjukhuset byter även organ med de andra skandinaviska länderna samt Estland. Det sker via Sahlgrenska International Care och Scandiatransplant.
Sahlgrenska International Care (SIC) är ett centrum för internationella samarbeten som ska bidra till utveckling av vård lokalt och globalt. SIC säljer specialistvård och specialistutbildningar samt förmedlar bistånd och öppnar vägar till internationella utbyten.
Förbättrat samarbete är tanken med det nya verksamhetsområde ”Ambulans och specialiserad sjukvård i hemmet”, som etableras på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det består av de tidigare verksamheterna ”ambulans och prehospital akutsjukvård”, ”palliativ medicin” och ”kuratorsenhet” som slås ihop till en enda.
I sitt dagliga arbete möter ambulanssjuksköterskan Linn Gjösti ofta sköra äldre patienter, som inte alltid mår bäst av att komma till sjukhus. Då gäller det att hitta andra vägar, och ta hjälp av flera olika team och verksamheter.
– Alla dessa är enheter som bedriver vård i hemmet, även om det görs på olika sätt så har man många beröringspunkter, säger Elisabet Hammar, tillförordnad verksamhetschef för det nya området.
Bakgrunden till omorganiseringen är översynen av Sahlgrenska Universitetssjukhusets alla verksamhetsområden. Målet är att organisationen ska bli så logisk och resurseffektiv som möjligt.
Sigridur Helgasdottir, läkare inom palliativ medicin, tror inte att omorganiseringen kommer att göra så stor skillnad initialt, men hoppas på ett bättre samarbete och mer kunskapsutbyte.
Precis som Linn Gjösti trycker Sigridur Helgasdottir på vikten av rätt vård på rätt plats – palliativa patienter mår ofta bättre hemma än på akuten – särskilt de som är i livets slutskede.
Pengar mot vinterkräksjukan. BT-läkaren Inga Rimkuté får miljonanslag för sin forskning om vinterkräksjuka. Under sin tjänstgöring på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som BT-läkare med forskningsinriktning har Inga Rimkuté kombinerat kliniskt arbete med forskning. Nu har hon beviljats 7,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att under fyra år utveckla nya sätt att förebygga sjukdomar orsakade av Norovirus – det virus som orsakar vinterkräksjuka.
Utställningen Färg på Lillhagen visas på Göteborgs stadsmuseum till och med 29 mars 2026. Initiativet till den kulturhistoriska utställningen togs av kulturjournalisten Hanna Jedvik. Fokus ligger på den konst som skapades under studieverksamheten på Lillhagens sjukhus.
– Vi är glada över att kunna visa vår omfattande samling av verk från Lillhagen i en större utställning. Att projektet dessutom har hittat fler bilder i Regionarkivet och genom privatpersoner, vittnar om hur stor och betydelsefull den konstnärliga verksamheten var, säger Lisa Sputnes Mouwitz, museichef för Medicinhistoriska museet.
Patientkonst från 1932 och framåt
Lillhagens sjukhus bedrev psykiatrisk vård i Göteborg mellan 1932 och 2013. För patienterna som ibland bodde många år på sjukhuset, fanns en omfattande studieverksamhet, fristående från sjukvården och under flera decennier erbjöds konstnärliga kurser, vilket resulterade i en stor mängd unika konstverk. Allt från blyertsteckningar till oljemålningar och keramikskulpturer.
Mer kunde visas vid nyöppning
I samband med nyöppningen av Medicinhistoriska museet 2023 efter en omfattande renovering aktualiserades frågan om det fanns möjlighet att återigen ställa ut delar av konsten i den nya basutställningen.
– För att veta om det var möjligt gick frågan till Etiska rådet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I sitt utlåtande konstaterade rådet att det gick bra att visa konsten, säger Lisa Sputnes Mouwitz.
Då det inte finns någon detaljinformation om patientens specifika psykiatriska problematik så är det inte integritetskänsligt att visa konsten, även om rådet också rekommenderade att man försökte skaffa samtyckte till att visa verket.
Högsbo Närsjukhus får kirurgbesök från SU. Kirurger från Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomför operationer på nybyggda Högsbo Närsjukhus i tätt samarbete med personal från Sjukhusen i väster.
– Vi på bröst- och melanomteamet är schemalagda på Högsbo Närsjukhus i stort sett varje dag, säger kirurgen Slavica Janeva efter en genomförd operation.
– Här gör vi oftast bröstcanceringrepp, men även maligna melanom. Samarbetet med Högsbo Närsjukhus är roligt och fungerar fantastiskt bra! Kollegorna här är intresserade och trevliga, de är lösningsorienterade och kunniga.
Andreas Muth är verksamhetschef för Verksamhet Kirurgi Sahlgrenska. Tidigare har verksamheten hyrt in sig på Carlanderska, men man har nu gått över till Högsbo Närsjukhus, där man får tillgång till toppmoderna lokaler, erfaren operationspersonal och regionens IT-miljö.
Urinprov i ställer för cystoskopi. Kvalitetspriset 2025 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset tilldelas verksamhet Urologi och bidraget ”Urinprov i stället för cystoskopi – från forskning till klinisk rutin på sex månader”.
De senaste åren har en multinationell studie genomförts där ett urinprov ersätter cystoskopin. Bakgrunden är att risken för återfall i urinblåsecancer är hög. Därför behöver patienter gå till Urologen på regelbundna undersökningar var tredje till var sjätte månad, bland annat för att göra en cystoskopi. Det innebär att föra in ett smalt rör med en kamera i urinblåsan, något som är både obehagligt för patienten och resurskrävande.
Invasiva tester ersätts med enkla prover
Men situationen för patienterna förändras nu med den nya urinprovmetoden, där patienterna med urinprovet slipper cystoskopin. Metoden infördes 2024 i verksamheten med mottagningen Uricheck.
Juryn tyckte bl.a.: ”Genom att ersätta invasiva cystoskopier med ett enkelt urinprov har teamet inte bara ökat patientsäkerheten och förbättrat patientupplevelsen, utan också frigjort betydande resurser till annan vård. Ett lysande exempel på framtidens vård.”
Barncancercentrum är medarbetarnas val i Kvalitetsspriset. I år har också alla sjukhusets medarbetare fått möjlighet att rösta på sin favorit. Vinnaren blev verksamhet Barncancercentrum och bidraget Omställning till nära vård – Avancerad barnsjukvård i hemmet.
Hedersomnämnande 1: Verksamhet Thorax och kardiologi: Hjärtoperera fler patienter med befintliga resurser genom förändrad vårdkedja.
Hedersomnämnande 2: Verksamhet Ögon: Ögoninjektionsverksamheten – från hopplöst till hoppfullt.
