Gothia Cup och Partille Cup är världen största fotbolls-, respektive handbollsturneringar. De spelas i Göteborg med omnejd i juli månad varje år.
Gothia Cup ägs av BK Häcken och ger klubben en årlig nettointäkt på cirka 15 miljoner kronor. Partille Cup ägs av IK Sävehof och ger ungefär hälften så mycket till klubben.
Klubbarna har mycket gemensamt och samarbetar intimt med dessa båda turneringar. Sedan 1985 har Dennis Andersson varit cupgeneral i Gothia Cup och idag är hans son Fredrik Andersson detsamma för Partille Cup.
Låt oss ta en titt på klubbarna bakom cuperna och rent hypotetiskt tänka oss en gemensam framtid för dem.
BK Häcken är för närvarande kanske Sveriges mest framgångsrika fotbollsklubb med både herr- och damlag i det absoluta toppskiktet av den nationella fotbollen. Klubben har en ungdomsakademi där man utvecklar pojkar med siktet inställt på att bli elitspelare och man har dessutom en ungdomsverksamhet där cirka unga 700 deltar.
IK Sävehof är för närvarande kanske Sveriges mest framgångsrika handbollsklubb med både herr- och damlag som vunnit sju respektive 15 SM-guld på 2000-talet. Man är inte bara Sveriges, utan hela världens, största handbollsklubb med en ungdomsverksamhet där cirka 250 ledare jobbar med drygt 1500 tjejer och killar. På elitnivå är man de senaste årens mest framgångsrika klubb på både herr- och damsidan.
Precis som BK Häcken har man en ungdomsakademi där man jobbar med tjejer och killar på elitnivå.
Två effektiva organisationer med förankring i verkligheten
Det finns många paralleller mellan dessa båda klubbar. De är effektiva organisationer med visioner som är förankrade i den verklighet som råder.
Det är i och för sig nästan omöjligt att utnämna den största klubben i både fotboll och handboll, eftersom det beror på hur man räknar och vad man anser vara mest meriterande. Antal SM-tecken, publiksiffror, internationella framgångar, kapital eller kanske en stor och livaktig ungdomsverksamhet för både killar och tjejer?
Så fler klubbar kan därmed med viss rätt anse sig vara Sveriges största, men här har vi valt att se på klubbarnas nuvarande totala verksamhet.
De gamla storheterna har hamnat i bakvatten eller lagts ned
Häcken (bildad 1940) och Sävehof (bildad 1950) är lite yngre föreningar och har följaktligen inte så många historiska meriter att peka på.
Det har de ”tre stora” i Göteborgsfotbollen, gamlingarna, IFK Göteborg, GAIS och ÖIS. Främst då förstås Blåvitt som dessutom är de enda som fortfarande har några publiksiffror att skryta med. Men resultatmässigt har det gått riktigt knackigt för alla tre på senare år. Häcken däremot, är regerande svenska mästare, och har dessutom införlivat ett damlag av högsta klass i klubben. Men man fyller inte läktarna på sin hemmaarena, som ”de tre stora” en gång gjorde.
Ungefär likadant ser det ut för handbollens gamla storheter. Göteborgs tre stora var en gång Heim, Majorna och RIK. Störst är RIK med 20 SM-titlar, varav 17 togs före millennieskiftet. De två förstnämnda finns inte längre och RIK åkte i våras ur högsta divisionen.
Högutbildade och välavlönade klubb-medarbetare
Sävehof går däremot som tåget. Damerna är svenska mästare för 16:e gången och herrarna som har 7 SM-guld tog SM-silver i våras. Men precis som Häcken, så lockar man inte de åskådarmassor som ”de tre stora” gjorde på den tiden då det begav sig.
Däremot hittar man i både Häckens och Sävehofs organisationer högutbildade och välavlönade män och kvinnor med specifika kunskaper i organisation, ekonomi och kommunikation.
Det är en värld som är ganska långt från det traditionella föreningslivets värld, där allt ska skötas på fritiden av en eller ett fåtal oavlönade eldsjälar.
Äger världens största turneringar för ungdomar
Det finns fler likheter mellan Häcken och Sävehof. Som tidigare nämnts så är klubbarna ägare till världens största ungdomsturneringar i fotboll och handboll. Gothia Cup som lockar cirka 40 000 deltagare från hela världen och Partille Cup är ungefär hälften så stor.
Kan de här cuperna växa ytterligare?
– Nja. Ska vi växa ordentligt, så måste vi i så fall utvidga vårt geografiska område för att hitta planer och förläggningar, och det är inte alldeles enkelt. Våra tankar är nog ännu så länge kvar i Västsverige, men omöjligt är det förstås inte, säger Gothia Cup-generalen Dennis Andersson.
Lättare för Partille Cup att växa
– Ja, Partille Cup har ju lättare att växa än Gothia har, eftersom vi får plats med sex handbollsplaner på en fotbollsplan. Vi har ingen brådska med att växa, men den kommer antagligen att växa en del till, menar Stefan Albrechtson, klubbdirektör hos Sävehof.
Cuperna spelas nu på samma planer i Göteborg under var sin vecka i juli månad och här samarbetar klubbarna sedan länge intimt ihop bl a med de operativa sysslorna.
Sävehof-profilen bakom bägge cuperna
De båda cuperna har samma upphovsman, Sävehofs tidigare starke man Gunnar Qvist. Han drog igång Partille Cup 1963. Efter några tröga år började den gå allt bättre och 1970 gjorde man en slags ”omstart” och efter 1979 tog det hela fart på allvar.
Gunnar tyckte att en sådan där cup borde ju vara något för fotbollen också. Han vände sig till Blåvitt, men där var intresset svalt. Man låg skrynkligt till i division 2 och hade precis påbörjat bygget av det som så småningom skulle bli ett av Europas bästa klubblag under 80-talet.
GAIS, Häcken och tidningen Arbetet nappade på Gunnars idé
Något år senare fäste Gunnars tankar hos GAIS, Häcken och tidningen Arbetet och dessa tre bestämde sig för att starta en fotbollscup enligt samma modell som Partille Cup. Den fick namnet Gothia Cup och startade 1975.
Tidningen Arbetet lämnade snart scenen, eftersom Häcken och GAIS absolut inte ville redovisa hur mycket vinst klubbarna gjorde på Cupen. GAIS hoppade också av. Kanske ansåg man att det hela inte gav så mycket som man hoppats på. Kvar blev bara Häcken, något som klubben garanterat inte ångrat.
Grundförutsättningarna för en storklubb finns
Mot bakgrund av det samarbete som redan finns mellan Häcken och Sävehof och det gemensamma ”know how” man besitter, så är ju tanken att slå ihop klubbarna och göra en storklubb av dem inte helt främmande. Förebilder finns ute i Europa. Barcelona och Paris Saint Germain (PSG) t ex är mycket stora i både handboll och fotboll.
Varför inte ett Häcken/Sävehof?
* Man har ungefär samma värdegrund när det handlar om att driva en idrottsförening på den absoluta nationella toppnivån bland både damer och herrar, samtidigt som man tillhör de allra största på ungdomssidan.
* Man har föredömligt väl fungerande akademier där de äldre ungdomarna som vill satsa tas om hand av några av landets skickligaste tränare och man har en med svenska mått mätt gigantiskt stor verksamhet för de yngre.
* Man har bland annat tack vare sina båda ungdomscuper en stabil ekonomi och man har inte bara slagit sig till ro med vetskapen att allt fungerar bra och ekonomin är god. I stället bedrivs i båda klubbarna ett ständigt utvecklingsarbete både alla områden inte minst när det gäller de sportsliga och de sociala tankegångarna.
Starka varumärken med näringslivstycke
Det där är sådant som näringslivet gärna vill bli förknippat med och det bidrar i hög grad till att göra såväl Sävehof som Häcken till mycket starka varumärken. Så varför inte ett Häcken/Sävehof som organisatorisk enhet. Det skulle kanske bli Sveriges mest attraktiva idrottsklubb med allt det skulle bära med sig.
– Nja, det är kanske inte realistiskt just nu och något sådant förslag har hittills aldrig funnits. Häcken har tills för bara något år sedan varit en klubb uteslutande för herrfotboll, medan vi i Sävehof alltid haft både tjejer och killar i vår verksamhet, säger Sävehofs klubbdirektör Stefan Albrechtson.
Fast förankrade på Hisingen och i Partille
– Men framför allt är Häcken en Hisingsklubb, medan vi är fast förankrade i Partille. Vi känner naturligtvis varandra väl genom Gothia och Partille Cup och där vi jobbar ihop men vi är ju i övrigt två olika klubbar. Tanken att göra en administrativ enhet av de två klubbarna har aldrig varit uppe på dagordningen. Men du kanske sår ett frö där…
En sammanslagning av Häcken och Sävehof skulle naturligtvis ur medial synvinkel vara högintressant. Det skulle i så fall veterligen bli landets första fusion mellan två välmående storklubbar och det skulle onekligen dra till sig mycket uppmärksamhet från media och möjliga sponsorer i näringslivet.
En utopi – som kan förverkligas?
Men frågan är förstås om någon av klubbarna har tillräckligt att vinna på det.
Båda befinner sig redan i toppen av de nationella ligorna och båda spelar med minst var sitt lag i Champions League. Jämfört med de europeiska storklubbarna är det trots allt ganska lite pengar de båda klubbarna rör sig med.
Där är prislappen på en enda toppspelare i fotboll över en miljard kronor, vilket skänker perspektiv på vad det är för en värld en svensk toppklubb har att konkurrera i.
Möjligen skulle en fusion gynna Sävehofs internationella framgångar, men handboll är en alldeles för liten sport för att rent affärsmässigt vara intressant.
Så kanske är Häcken/Sävehof bara en utopi, men det är ju sådana man helst av allt vill förverkliga.
