Nu börjar de stigande kostnaderna hos de stora sjukhusen att ge effekt. Karolinska Universitetssjukhuset varslar på måndagen 450 medarbetare och chefer om uppsägning och anger som anledning stigande inflation och ökande pensionskostnader.
– Att lägga ett varsel är inte ett enkelt beslut då det påverkar många medarbetare och deras familjer, säger Björn Zoëga, sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset. Detta framgår av sjukhusets pressmeddelande.
– Genom att varslet inte omfattar vårdprofessioner så värnar vi vården och även utbildning och forskning. Därigenom kan vi också upprätthålla tillgänglighet och kvalitet för våra patienter, tillägger Björn Zoëga.
– Det är viktigt att den administrativa bördan inte ökar för våra medarbetare i vården. Därför kommer vi samtidigt med varslet att öka takten på arbetet med att förenkla och förbättra vår administration, påpekar Björn Zoëga.
400 miljoner back på fyra månader
Bakgrunden är att sjukhuset efter fyra månader i år noterar ett underskott på 400 miljoner kronor. Detta efter att ha noterat överskott tre år i rad. Sjukhuset införde tidigare i vår ett anställningsstopp.
Vad effekten beräknas bli av detta varsel framgår inte av pressmeddelandet. Men sjukhusdirektören framhåller att takten ökas i arbetet med att minska de administrativa kostnaderna och att finna nya vägar för detta arbete.
Antalet varslade uppges motsvara 2,8 procent av det totala antalet anställda. Karolinska Universitetssjukhuset har 15 800 anställda, varav 3 700 med administration eller stödjande arbetsuppgifter.
Inflationen slår hårt mot de två största universitetssjukhusen
Karolinska Universitetssjukhuset är efter Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, näst störst i landet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har mer än 17 000 medarbetare på Sahlgrenska sjukhuset, Mölndals sjukhus, Östra sjukhuset med Drottning Silvias barnsjukhus, Högsbo sjukhus och Rågården. Dessutom finns Sahlgrenska Universitetssjukhuset på flera öppenvårdsmottagningar runtom i Göteborg.
Även för Sahlgrenska Universitetssjukhuset pågår nu ett intensivt arbete med att minska kostnader. Sjukhuset har, som Spanaren tidigare berättat, ett beting att dra ned kostnaderna med 600 miljoner kronor i år och 2024. Detta beslut kom sedan sedan resultatet efter årets första tre månader landat på 329 miljoner kronor.
Från ekonomi i balans till 100 miljoner minus varje månad
Så sent som i april 2022 hade sjukhuset en ekonomi i balans, men högre kostnadsnivå och minskande intäkter det senaste året gör att sjukhuset de tre första månaderna år 2023 har en månatlig ekonomisk obalans på cirka 100 miljoner kronor.
Främsta orsakerna till obalansen är, precis som Karolinska Universitetssjukhuset uppger, kraftigt höjda sociala avgifter, ökade priser till följd av en hög inflation samt ökade driftskostnader till följd av en högre produktion.
Sahlgrenskas styrelse väntar på direktörens besked
Någon information om kostnadssänkningarnas eventuella påverkan på antalet anställda hos Sahlgrenska Universitetssjukhuset lämnades inte vid senaste styrelsemötet den 17 maj. Styrelsens ordförande, Cecilia Dahlman-Eek, har lämnat åt sjukhusdirektören att komma framtill hur ekonomin ska komma i balans. Det behöver nödvändigtvis inte bli några dramatiska personalförändringar utöver de nu planerade omflyttningarna som följd av SU-ledningens presenterade plan. Ägaren, Västra Götalandsregionen, kan komma att spela en viktig roll i denna fråga.
”Ingen kan effektivisera för tio procents inflation”
– När det gäller underskotten som verkar drabba alla sjukhusen är det nog en inflationseffekt, dvs våra pensioner höjs med den och då också kostnaderna. Samma för hyrorna och läkemedel samtidigt som intäkterna minskar. Och då uppstår ett gap vilket inte är beroende på verksamheten, säger en initierad källa till Spanaren.
– Ingen kan effektivisera för 10 procent inflation, tillägger källan och gör följande beskrivning:
Det är typ stänga Högsbo sjukhus som krävs eller Lidköpings sjukhus om man ser på regionen, VGR, som helhet.