Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, måste dra ned på kostnaderna i år och nästa år med sammanlagt 600 miljoner kronor.
Onsdagen, den 17 maj, hölls ett extra styrelsemöte om sjukhusledningens förslag till åtgärdsprogram, som kommer att medföra personalminskningar.
Hur stora de blir har styrelsens ordförande Cecilia Dahlman-Eek tidigare överlåtit åt sjukhusdirektören att komma fram till.
Styrelsen har att ta ställning till ett fyrapunkters program, som ska leda till att sjukhuset i och med utgången av 2024 når ett nollresultat.
Bland åtgärderna, utöver sänkning av personalkostnader, finns begränsning av bemanningsföretag, anställningsstopp för vissa yrkeskategorier, överföring av medarbetare med vårdkompetens från staber till vården, översyn av icke-vårdnära administrativa rutiner, översyn av inköpsrutiner, antal utbudspunkter, minskning av administration med mera.
På onsdagen fattade styrelsen beslutet om sjukhusledningens förslag till åtgärdsprogram.
”Medarbetare närmast patienterna ska värnas”
– Situationen är allvarlig och Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomför kraftfulla åtgärder för att sänka kostnaderna. Styrelsen är tydlig med att medarbetarna närmast patienterna ska värnas i de svåra prioriteringar som måste göras, säger i en kommentar styrelsens ordförande på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Cecilia Dalman-Eek.
Någon kommentar från styrelsen efter det extra styrelsemötet på onsdagen lämnas inte.
Åtgärder för att sänka kostnadsnivån på kort sikt, som sjukhusets samtliga områden tagit fram, motsvarar en besparing på 600 miljoner kronor på två år, vilket utgör cirka 3 procent av sjukhusets omsättning.
Styrelsen har begärt tillskott från regionen
Någon information om kostnadssänkningarnas eventuella påverkan på antalet anställda lämnas inte. Det behöver nödvändigtvis inte bli några dramatiska personalförändringar utöver de nu planerade omflyttningarna som följd av SU-ledningens presenterade plan. Ägaren, Västra Götalandsregionen, kan komma att spela en viktig roll i denna fråga.
Ett år till behövs för att nå målet
En konsekvens av det utsatta läget är att presidiet i sjukhusets styrelse skrivit till ägarutskottet i Västra Götalandsregionens regionstyrelse med begäran om att få tiden fram till utgången av 2024 för att uppnå nollresultatet. Kortare tid är inte möjligt, anser politikerna i presidiet Cecilia Dalman Eek (S), Jan Ripa (S), Inger Billman-Stark (V) och Yngve Johansson (MP).
Med ett ackumulerat resultat efter mars på 329 miljoner kronor motsvarande 6,5 procent av omsättningen gör styrelsen bedömningen att trots omfattande åtgärder kommer inte effekterna att synas i tid för att uppnå nollresultat vid utgången av 2023.
Ett år till behövs.
Ekonomin försämras med 100 miljoner per månad
Sjukhusets ekonomiska läge har försämrats successivt sedan hösten 2022. Så sent som i april 2022 hade sjukhuset en ekonomi i balans, men högre kostnadsnivå och minskande intäkter det senaste året gör att sjukhuset de tre första månaderna år 2023 har en månatlig ekonomisk obalans på cirka 100 mkr.
Främsta orsakerna till obalansen är kraftigt höjda sociala avgifter, ökade priser till följd av en hög inflation samt ökade driftskostnader till följd av en högre produktion.
Branschorganisationen larmar och kräver statligt stöd
Branschorganisationen SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, larmar i en rapport med sikte på regeringen om att statligt stöd nu behövs och efterlyser en mer långsiktig hållning för ekonomin till regioner och kommuner. 17 av landets 21 regioner väntas få ekonomiskt underskott i år liksom 48 av de 290 kommunerna.
Det betyder ett samlat underskott i år på totalt 6 miljarder kronor. Nästa år förväntas den ekonomiska situationen förvärras ännu mer, anser SKR.
Äldre befolkning och brist på arbetskraft grundproblem
SKR bedömer att resultaten återhämtas under 2025 och 2026.
Samtidigt ökar de långsiktiga behoven av välfärd och bristen på arbetskraft växer när invånare över 80 år blir allt fler.
Staten finansierar nu var tredje krona. Tidigare varannan krona, framgår av SKRs signaler till regeringen.