Göteborgs symfoniker tillhör det absoluta toppskiktet av symfoniorkestrar i världen.
Bäst i världen? Kanske – kanske inte, men tillräckligt bra för att varje år locka några av de allra främsta dirigenterna, som gästspelat och som öst lovord över göteborgssymfonikerna och över akustiken i Göteborgs konserthus.

2019 – året innan pandemin lamslog all publik verksamhet gav Göteborgssymfonikerna 73 konserter i Konserthusets stora konsertsal inför sammanlagt drygt 68 000 besökare. Men den verkligt stora publiken fanns på digitala medier, där konserterna hade 3,5 miljoner visningar. 2020 var den siffran 4,2 miljoner. Av dessa var det 2,4 miljoner visningar på GSO Play.

Världspublik – men hälften finns i Sverige
GSO Play är konserthusets egna TV-sändningar över internet. Man startade dessa sändningar 2011 under ledning av producenten Måns Pär Fogelberg, som fortfarande är ansvarig för sändningarna. Det har gjort att man når publik över hela världen, vilket Göteborgs eminenta symfoniorkester är värd och till glädje för många som inte har möjlighet att besöka Göteborgs konserthus. Hälften av GSO Play-publiken finns i Sverige och de flesta övriga hittar vi i Västeuropa och USA, men också i Asien och Sydamerika.

Kjell Åke Hansson
Kjell Åke Hansson. Bild: Anna Hult.

Nationalorkestern skänker glans åt regionen
– Det ligger i vårt uppdrag att nå en bred publik och att marknadsföra vår orkester. Den är internationellt erkänd och dess renommé skänker förstås glans åt hela regionen.
– Den är Sveriges nationalorkester, vilket vi naturligtvis är stolta över, säger Kjell Åke Hansson, som är redaktionschef för GSO Play.

GSO Play ett bra sätt nå många
Kjell Åke har en gedigen musikutbildning från Musikhögskolan i Göteborg, men har under stora delar av sitt yrkesverksamma liv verkat som journalist, bland annat vid public serviceföretagen Sveriges Radio och Sveriges Television.
Han ser också GSO Play som en god form av public service – ett bra sätt att nå ut till många människor.

En egen konstart och ett digitalt konserthus
– Det fanns väl åtminstone två motiv till att man startade GSO Play. Man ville marknadsföra orkestern som sedan länge hade, och fortfarande har, en så hög standard, att det vore synd att begränsa publiken till bara dem som hade möjlighet att ta sig till konserthuset.
– Det andra motivet var att man så småningom började utveckla Playen till en egen liten konstart. Det är ju inte bara att sätta upp kameror och spela in. Man måste kunna och förstå musiken, kunna följa den i partituret och försöka gestalta den i TV-mediet på bästa sätt.

Kontrollrum GSO
Från kontrollrummet styrs den digitala GSO-upplevelsen. Bild: GSO.

– GSO Play är ju vårt digitala konserthus, som når människor över hela världen. Alla kan ju inte besöka vårt fysiska konserthus, det vackra konserthuset i Göteborg, men det är förstås där man upplever musiken så som den ska upplevas, det vill säga i ett direkt möte mellan publiken och orkestern, säger Kjell Åke Hansson.

Hur få de svaga att höras bland de starka?
GSO Play, som hittills toppat med 4,2 miljoner tittare är alltså en egen konstart. Alla som på något sätt, oavsett konstnärlig ambitionsnivå, spelat in videosnutt, vet hur svårt det är att få allting riktigt bra.
Svårast är ljudet. Till och med professionella produktionsbolag, med tillgång till all tänkbar utrustning, har stora svårigheter att spela in ljud där hörbarheten av det väsentliga är ens godkänd.
Att spela in en symfoniorkester är sannerligen inte lättare. Hur får man de svagaste instrumenten att höras när bleckblåsen ger järnet och pukor och cymbaler går loss?
Det är, som sagt, inte bara att sätta upp kameror och spela in.

Olika dirigenter ger egna bildlösningar
Mannen som ska utföra konststycket att spela in ljud och bild med Göteborgs symfoniker och göra detta till en njutbar upplevelse för en oftast kunnig och kräsen publik, är Måns Pär Fogelberg, det vill säga han som drog igång projekt GSO Play.

Måns Pär Fogelberg
Måns Pär Fogelberg. Bild: GSO

Han ser inte sig själv som vare sig musiker eller TV-producent i grunden, utan mer som någon slags multikompetens inom det område där han arbetar.
– Visst, jag läser partitur. Inte snabbt, men tillräckligt och jag kan och förstår musiken så att jag oftast vet vilka bilder jag ska ta för att följa eller förhöja outputen från orkestern.
– Men det här är ett lagarbete. Vi är ett team som producerar våra sändningar. Det kommer lika ofta idéer om exempelvis bildlösningar från någon annan i teamet. De besluten tar vi så gott som alltid under repetitionerna. Oftast är det ju musik som vi redan känner, men dirigenterna har olika syn på hur den ska framföras och det betyder olika bildlösningar för oss, för att på så sätt öka tittarnas förståelse för vad dirigenten vill med sitt arrangemang.

Konserthusets akustik grunden för hög inspelningskvalitet
Så var det då det formidabla ljudet i Göteborgs fysiska konserthus. Kan man återge det i en TV-sändning?
Jo, GSO Play lyckas fantastiskt väl även här. Med hjälp av endast ett tiotal mikrofoner får man symfonikerna att låta nära nog lika bra i det digitala konserthus som de gör i det fysiska.
– Det tog oss ungefär ett halvår att komma fram till den optimala mikrofonplaceringen. Det gäller ju i våra sändningar att alla instrument låter likadant och lika starkt i förhållande till varandra, som de gör i konserthuset på Götaplatsen. Här har vi i hög grad konserthusets fantastiska akustik att tacka för att det blivit möjligt att åstadkomma ljud av högsta klass också på våra inspelningar.

GSO dirigenterOrkester och dirigenter i hög världsklass
Den högklassiga akustiken i kombination med en orkester i världsklass har gjort GSO välkänt och uppskattat bland musikälskare världen över.
Det gör att man har kunnat locka dirigenter och solister från dyraste hyllan.
Listan över berömda chefsdirigenter och gästdirigenter är lång. Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefsdirigenten, som sedan 2019 också leder Philharmonia Orchestra i London och förste gästdirigent är den begåvade och spektakulära sopranen Barbara Hannigan.
Tittar man bakåt i tiden så hittar man namn som Christoph Eschenbach, Gustavo Dudamel, Sixten Ehrling och kanske framför allt Neeme Järvi som under sina 22 år som dirigent tog Göteborgssymfonikerna det avgörande klivet in i världseliten.

Livestudio
Sport eller symfoniorkester, en livestudio krävs. Här ses orkesterchef Andreas Lindahl och planeringschef Arna Einarsdottír i GSO Play-studion. Bild: GSO.

Direktsändning kräver studio med experter
GSO Play:s utbud följer programmet i konserthuset. Man sänder ungefär hälften av husets konserter under ett år, ungefär 40 stycken. Några är direktsända och då har man en liten studio med programledare och någon som är expert på den musik som skall framföras. Lite som en större fotbollssändning. En extra service åt tittarna.
Man får många bevis för att GSO-sändningarna är mycket uppskattade t.o.m. på andra sidan jordklotet. GSO Play är god public service och skänker glans åt såväl Göteborgs Konserthus som Västsverige och Göteborgsregionen.
GSO Play har kommit för att stanna hur den än kommer att se ut i en framtid.

Föregående

Sahlgrenska måste spara 600 miljoner - nu beslutas hur många som får gå

Nästa

Artistuppbåd av klass när 402-åringen och 100-åringar firas