En parlamentariskt sammansatt grundlagskommitte överlämnade den 17 mars sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Utredningen föreslår att det skall bli svårare att ändra grundlagen och att skyddet för domstolarna stärks. Betänkandet är det första och kommer att följas av flera förslag efter nästa val. Förslaget har godkänts av samtliga partier utan reservationer och endast två särskilda yttranden så det kommer säkert att gå igenom riksdagen.
Förslaget att ändra i grundlagen innebär främst att grundlagens ställning stärks.
För att ändra grundlagen krävs på samma sätt som tidigare två likalydande beslut med mellanliggande val, skillnaden är att det andra beslutet skall ske med två tredjedelar av riksdagens ledamöter för ändringen. För den första omröstningen krävs som tidigare endast majoritetsbeslut. Det blir dessutom obligatoriskt att höra Lagrådet inför beslutet i den mån det rör mänskliga fri och rättigheter. Samma regler gäller för ändringar av samtliga grundlagar.
Begränsat antal domare och fastställd pensionsålder
Domstolarnas oberoende införs i första paragrafen Regeringsformen. Man begränsar också antalet domare, och domstolarna måste begära nya domare. Man anger också pensionsålder för domare så att det inte blir möjligt att sänka åldern för att fylla på med nya.
Man inför ett nytt organ, Domstolsstyrelsen med nio personer, domare och utomstående t ex advokatsamfundet, som kommer att utse domare och skall ledas av en direktör. Detta organ skall garantera att inte politikerna utser domare. En domarnämnd skall föreslå domare och justitiekanslern som utses av regeringen skall inte kontrollera utan det skall ske med andra organ, till exempel riksrevisionen. Man vill också inrätta en domaransvarsnämnd som skall kontrollera domare.
Så ska domstolarna skyddas från politisk påverkan
Med dessa förändringar skyddar man domstolarna från påverkan från politiken dels genom utseende av domare samt särskild styrelse som håller i den löpande verksamheten och slutligen kontrollorgan skild från regeringen.
Förändringen och nyheterna går egentligen ut på att skilja den dömande makten från den exekutiva. Detta är ingen ny diskussion utan det har tidigare förts diskussion om politiken skall styra eller juridiken.
Sverige har ju till exempel ingen författningsdomstol där juridiken styr men vi har speciella domstolar där politiken styr, till exempel arbetsdomstolen som är partsammansatt och vars beslut inte kan överklagas till vanlig domstol.