Andelen av avfall som återvinns ökar inte i Sverige, enligt Naturvårdsverkets senaste statistik. Tvärtom minskar i stort sett alla sätt att återvinna avfall, något som går tvärsemot miljömålen som Sverige satt upp.
Sveriges hushåll lyckades samla ihop 4,6 miljoner ton avfall under året 2020, det senaste året som det finns statistik för, en liten ökning sedan tidigare år.
Men återvinningen av allt avfall genom sopsortering och andra åtgärder gick ner med tre procent, bara 22 procent av allt avfall materialåtervanns.
Allt mindre till återvinning när bränningen ökar
Resen hamnade i stället i förbränningsugnar eller på en soptipp. Det bränns lika mycket sopor nu som för två år sedan, trots uppmaning om mer sortering av hushållssopor, orsaken är bland annat att avfallsmängderna ökar år för år. Och allt mindre går alltså till återvinning.
Kompostering av matavfallet går samma dystra väg, trots alla kampanjer för att ta tillvara näring i matavfallet. Sveriges miljömål uppfylls inte.
Mängden avfall ökar på soptipparna
I stället för materialåtervinning hamnar alltmer av avfallet på soptippar, så kallad deponi. Vad man möjligen kan glädjas över är att det farliga avfallet inte hamnar på tippen utan tas om han på bättre vis, till exempelvis genom speciell förbränning för att minska riskerna för skador i naturen.
Det miljöfarliga avfallet ökar inte heller som det vanliga avfallet gör.
Byggavfallet ökar ständigt
Men det är inte bara hushållen som genererar sopor, faktum är att byggindustrin skapar mer än tre gånger så mycket avfall som hushållen, sammanlagt strax över 14 miljoner ton. Och även här är återvinningsgraden dålig. Byggavfall är dels rivningsavfall samt rester från nybyggen där trä, betong och annat ingår, samt en hel del jord och grus från bygget av nya hus som ska ha en grund att stå på. Det mesta av jordmassorna går till att fylla igen hål någon annan stans, men en liten del byggavfall är miljöfarligt och tas om hand, enligt Naturvårdsverket på ett bra sätt.
Elektronikåtervinning går i fel riktning
Men tittar man närmare på hur hushållens miljöfarliga avfall hanteras är det lätt att bli lite dyster: Kasserade elektroniska apparater, batterier och lampor återvinns mindre idag än för två år sedan, nedgången är visserligen bara fyra procent men det är definitivt åt fel håll.
En trend man knappast kan tro när man tittar in i ett vanligt soprum där uttjänta TV-apparater och dammsugare trängs med batterier och gamla mikrovågsugnar.
Lantbrukets hantering något att glädja sig åt
Kan man då inte glädjas åt något?
Jo, möjligtvis att lantbruket tar tillvara sina djurs urin och avföring samt att rötning av gammalt avloppsslam håller sej på en hög och jämn nivå.
Rötning ger bland annat biogas, intresset för det är större än tidigare och här visar sej den främsta drivkraften för att få en hållbar avfallshantering: Det ska löna sej, nu och i reda pengar.
