Per Nygren: Lasse & Lenin En bok om Lasse Diding som hotellägare, kommunist, alkoholist, samlare, miljonär, provokatör, boknörd, varbergsbo, frankofil, kubafrälst, retsticka och klosterägare Förlaget Ordhyttan AB

”Lasse & Lenin” är en mycket underhållande bok om hotellägaren, kommunisten och samlaren Lasse Diding, en i Varberg med omnejd välkänd miljonär och provokatör. Känd för en större allmänhet blev han genom realityserien ”Svenska miljonärer” på Kanal 5, som sändes 2012. Därtill är han delägare i ett kloster i Italien. Ja, säg vad Lasse Diding inte är.

Per Nygren har vänt på varje sten i jakten på vem Lasse Diding verkligen är.
Han har läst brev, mejlväxlingar, rättegångsprotokoll, domar, testamenten med mera samt forskat i Didings förfäders historia. Lasse Diding är mannen som skapat de numera närmast ikoniska hotellen Gästis och Havanna i Varberg – Gästis som har en badbassäng med det provocerande namnet Leninbadet.

Leninbadet på Hotell Gästis i Varberg. Bild: Hotell Gästis.

Lenin har blivit Lasses varumärke
Lenin är ett slags förebild för Lasse Diding, även om man genom boken får klart för sig att Lasse inte okritiskt hyllar Sovjetunionens första partiordförande. Didings inställning är att tanken med den ryska revolutionen var god, men det höll inte hela vägen och så dog ju Lenin i förtid – om han inte hade gjort det hade utvecklingen kunnat bli en annan. Lenin har snarare blivit Lasse Didings varumärke och alla gånger det blivit debatt i till exempel lokalpressen om detta val av varumärke, så har det just gynnat Lasse Didings affärer – precis som ett gott varumärke ska. Lasse har lett i mjugg varje gång Hallands Nyheter skrivit en ledare med angrepp på hans val av ”förebild” – ja, låt oss skriva ordet inom citationstecken. Lenin har bidragit till att affärerna har blomstrat.

Flyter som en halländsk älv utan långa citat
Författaren Per Nygren, tidigare mångårig grävande reporter och kriminaljournalist bland annat på Göteborgs-Posten och Spanaren, har följt Lasse Diding sedan tidigt 70-tal, när de båda under några år var aktiva i samma FNL-grupp i Göteborg. Sedan dess har deras vägar korsats flera gånger. Per Nygren är en reporter som går på djupet. Allt ska fram, eller nåja, det allra mesta.
Och det allra mesta kommer fram i ”Lasse & Lenin”. Kanske några gånger lite för mycket, och då menar jag inte alltför ekivoka avslöjanden, utan alltför långa citat. Per Nygren skriver en flyhänt journalistprosa, men genom hans önskan att dokumentera så mycket som möjligt så blir det i mitt tycke lite väl många – och väl långa – citat i boken, ibland flera sidor långa citat. Och även om citaten är väl valda och intressanta i sig, så blir de sekvenserna efter hand lite tråkigare att läsa. När Per Nygren skriver med egna ord, så flyter språket som en halländsk älv, men i de många citaten kan man gott komma på sig själv med att emellanåt tappa koncentrationen.

Drama på hög nivå i Myrdalsällskapet
Men så, för sjutton, kan man ju hoppa över delar av citaten! För är man nyfiken på Lasse Diding är denna bok mycket läsvärd. Ja, faktiskt även om man aldrig tidigare hört talas om Diding. Man blir snabbt infångad i hans värld.
Lasse Diding skapade Jan Myrdalsällskapet och Jan Myrdalbiblioteket i Varberg, men hann också flera gånger under vägen bli osams med Myrdal. Boken ger klarhet i en del detaljer, det är många gånger drama på hög nivå mellan Jan Myrdal, Henning Mankell, Lasse Diding och Myrdals fru Andrea Myrdal.
Det Per Nygren faktiskt undviker att nämna kan man googla sig till. Per Nygren ska dock ha heder av att inte ha tagit med alla detaljer, rörande dessa konflikter, i boken.

Tio udda saker om Lasse Diding

1. Lasse är en frenetisk samlare och en av många saker han samlar på är spolknoppar till wc-stolar. Lasse har egenhändigt skruvat loss och stulit många av knopparna.

2. När Lasse började göra reklam för Gästis som ett bokhotell på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg delade han ut böcker gratis och arrangerade ”Lenins barnhörna” med glass, klistermärken och Leninmasker i papp för den som ”också vill vara farbror Lenin”.

3. När Lasse var barn och ung åt han endast tre rätter, som hans mamma lagade, och ytterligare en på restaurang. Rätterna var mammas parisersmörgåsar, blodkorv med lingongrädde och lapskojs samt på restaurang wienerschnitzel. Han var tvungen att lära sig äta annan mat i vuxen ålder och gjorde det genom att på lyxrestaurang beställa vad han tyckte var äcklig mat. Han insåg teoretiskt att maten måste vara god, tvingade sig att äta och vande sig slutligen.

4. Lasse ansåg sig som ung vara världens bästa stavhoppare. Han läste allt han kom över om sporten, men i verkligheten höll han aldrig i en stav och hoppade aldrig – mer än i sitt eget huvud. Lasse var världsbäst på teoretiskt stavhopp.

5. Lasse försökte få Varbergs kommun att döpa om Engelska parken till Leninparken. När han gick bet på det, satsade han allt för att parken skulle tillägnas Karl Marx parhäst Friedrich Engels – parken bar ju redan Engels namn, menade Lasse. Han gick bet där också.

6. Lasse köpte den kända, men även ifrågasatta, skulpturen ”Med handväskan som vapen”, skapad av Susanna Arwin efter en berömd pressbild där en dam försöker dänga sin handväska i huvudet på en demonstrerande nazistsympatisör. Lasse ville placera skulpturen i Brunnsparken i Varberg, men så blev det inte. Statyn står tills vidare i trädgården till Villa Wäring i Varberg, som Lasse äger, och när den avtäcktes var det på den av Lasse nyinstiftade Handväskans dag.

7. När lokala fotbollslaget Varbergs BoIS gick upp i Allsvenskan ville Lasse sponsra ett namnbyte av hemmaarenan från Påskbergsvallen till Leninstadion. Men nej, det blev istället det lokala elbolaget som fick sponsra och BoIS spelar nu på Varberg Energi Arena.

8. Lasse är känd för att ha olika färg på skorna, till exempel en blå och en grön. ”Att jag går omkring i trasiga skor och en sliten kavaj är inte någon sorts gimmick. Det är för att jag inte vill göra mig av med saker”, säger han.

9. Lasse har beskrivit köpet av det som nu är Hotell Havanna som sin sista fyllegrej: ”Jag köpte huset 2006 som en bra-att-ha-grej. Samma år slutade jag dricka sprit. Fem gånger.” Till slut lyckades Lasse sluta dricka.

10. Lasse arbetar nu för att skapa ett Leninland i Varberg – ett enormt kulturcenter med gästlägenheter dit författare ska få komma som stipendiater, bo gratis och få tid att skriva.

Fotnot: Alla uppgifter ovan är hämtade ur Per Nygrens bok.