DEN NÄTBASERADE affärstidningen Realtid har i några nummer haft ett grävande reportage om ett företag ECO Energy world och dess ägare. Realtid ges ut i Sverige på svenska och skrivs av svenska journalister (i detta fallet två stycken).
Ägaren anser sig förtalad liksom företaget och har stämt den svenska tidningen i engelsk domstol. I svensk rätt kan man stämma någon för förtal av person, däremot inte för förtal av företag. Båda är däremot möjliga i engelsk rätt. Om det hade gällt en papperstidning så hade man måst visa att tidningen funnits och lästs i England men nätet läses ju i hela världen. Om papperstidningen utgivits i Sverige så hade svensk rätt gällt. Men så är det inte i England.
I SVERIGE har Tidningsutgivarna, Journalistförbundet med flera högljutt protesterat bland annat på grund av att engelsk tryckfrihet skiljer sig på flera sätt från Sveriges. I England har man inte ansvarig utgivare som är ensam ansvarig, utan journalisterna är personligen ansvariga för vad de skriver. Därför är också de stämda i detta fallet. Vidare kan det bli problem med meddelarskyddet då journalisterna kan bli tvingade att uppge källorna till sina texter.
Skulle de dessutom bli fällda så är skadestånden avsevärt högre i England. Och ett av problemen med denna stämning är att den kostar pengar för tidningen och journalisterna. Resan fram och tillbaka till England, advokatkostnader med mera, vilket kan verka avskräckande för andra att granska företag.
FALLET VISAR också att svensk lagstiftning är udda med ensamansvar och att det inte är möjligt att stämma för förtal av företag. Det har motionerats i den svenska riksdagen om att det borde vara möjligt att döma för förtal av företag, även om det inte lett någonstans. Även meddelarskyddet har varit uppe till diskussion (minns Expressens påstående 1991 i domstol om läggmatcher i bandy där chefredaktören lovade att ange källan).