UNDER TIMMEN före solnedgången med bara fyra dagar till sommarlovet blev det napp i Stora Hamnkanalen för Liam, snart 7. Han fiskade mitt emot Lagerhuset, inte långt från Göta älv. Det var en sådan där kväll som det bara blir någon enda gång. Luften andades precis så lite vind att vågorna orkade krusa ytan, innan de sjönk ned igen, samtidigt som reflexerna från de värmande solstrålarna lekfullt dansade fram över vattenytan.
DET VAR DÅ, vid 21-tiden i måndags, som Liam fick napp och fångsten bärgades. Men varken pappa Henrik eller Liam anade vad det var för en fisk, de gillade den inte så den åkte tillbaka ner i kanalen igen. I efterhand identifierades fisken, med hjälp av Sportfiskarnas hemsida, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, som den svartmunnade smörbulten. Den är en för de västsvenska farvattnen främmande art som helst inte skall sparas. Den svartmunnade smörbulten är invasiv, som när den sprider sig av egen kraft skadar ekosystemet.
MEN LITE SENARE på kvällen blev det napp igen och Liam fick en präktig abborre.
På Sportfiskarnas hemsida finns också att läsa, att det i Göteborg kan bedrivas fiske, där ett 20-tal arter lever i stadens kanalsystem. Störst chans att få en abborre på kroken är när vattentemperaturen är låg på vårar och höstar, när abborren simmar från Göta älv in i Stora Hamnkanalen på jakt efter byte.
Vallgravsmetet brukar hållas varje vår i arrangemang av Sportfiskarna och Studiefrämjandet, men i år ställdes fisketävlingen in på grund av Covid -19.
HENRIK RITSANONG, som är en inbiten fiskare, söker sig ibland gärna till någon avskild plats vid stadens kanaler.
På frågan om han vet när det är bästa tid för fångst svarar han jakande, men när frågan om bästa fiskeplatsen, då blir han plötsligt ytterst förtegen. Här har Spanaren kanske en uppgift att fylla?
