För drygt två år sedan var utredningen “Stärkt ställning för hyresgäster” klar. Den föreslog bland annat ändringar i hyreslagen för att förbättra hyresgästers inflytande när deras hem ska renoveras. Men än har inga förändringar genomförts.
Utredningen tillsattes av regeringen i juli 2015. Uppdraget gick till Agneta Börjesson, miljöpartistisk riksdagsledamot från Halland, och en av uppgifterna var att se över hur hyresgästers rättsliga ställning vid renoveringar kan stärkas.
Två år senare, i april 2017, överlämnades den färdiga utredningen till regeringen. Den mottogs med hurrarop från Hyresgästföreningen som länge krävt bättre skydd för hyresgästerna. Detta för att människor inte ska tvingas flytta på grund av kraftiga hyreshöjningar efter renoveringen.
Susanna Skogsberg, förbundsjurist hos Hyresgästföreningen, deltog som sakkunnig i arbetet med utredningen. I en intervju i GP månaden innan utredningen var färdig gjorde hon sin ståndpunkt klar.
Tvingas flytta
– Hyresgästerna har alldeles för lite att säga till om och alldeles för många tvingas flytta. Hyreshöjningarna måste ha betydelse i hyresnämnden för vilka åtgärder fastighetsägare får göra. Om hyresgästerna inte har råd att bo kvar efter renoveringen är besittningsskyddet inte mycket värt.
Men de privata och de kommunala hyresvärdarnas organisationer var långt ifrån lika positiva och menade att det fanns stor risk för att hyresgästerna skulle få ett veto och kunna stoppa de renoveringar som hyresvärdarna bedömde vara nödvändiga.
I samma artikel intervjuades Rikard Ljunggren, näringspolitiskt ansvarig hos Fastighetsägarna GFR, och han hade inte oväntat en annan uppfattning än Hyresgästföreningen.
– Det är klart att man måste värna hyresgäster som inte har råd att bo kvar men det kan inte vara fastighetsägarens ansvar att ta hänsyn till enskilda hyresgästers betalningsförmåga utan det måste vara ett kollektivt ansvar för samhället.
De ändringar i hyreslagen som utredningen föreslog innebär bland annat att vid en prövning i hyresnämnden ska nämnden ta betydligt större hänsyn till hur själva processen gått till än i dag.
Hyresnämnden ska bedöma om åtgärderna är skäliga för hyresgästen. För att kunna göra det ska nämnden “beakta om hyresgästerna kunnat påverka åtgärdernas utformning och omfattning och om åtgärderna är rimliga i förhållande till framtida hyra”.
Svårare få klartecken
Det innebär i praktiken att hyresvärdar som inte låtit hyresgästerna få insyn och inflytande över renoveringsprocessen skulle kunna få det betydligt svårare att få klartecken för sina renoveringsplaner. Något hyresnämnderna inte tar någon hänsyn till i dag.
Enligt den nuvarande lagstiftningen har hyresgästerna visserligen rätt till inflytande när deras lägenheter ska renoveras. Men i praktiken är det inflytandet närmast obefintligt.
Hyresgästen kan visserligen välja att inte godta värdens planer utan säga nej till renoveringen. Ett vanligt skäl för att göra det är oron för stora framtida hyreshöjningar vilket påverkar möjligheterna för hyresgäster att kunna bo kvar i sina hem. En undersökning från Hyresgästföreningen visar att om hyran höjs med 50 procent kan vart tredje Göteborgshushåll bli tvunget att flytta.
Ett sätt för hyresvärden att ändå få igenom sina planer är att gå till hyresnämnden. Men där är det så gott som alltid kört för hyresgästerna. I 99 fall av 100 får hyresvärdarna rätt att genomföra sina planer mot hyresgästernas vilja. En förklaring till det är att hyresnämnderna inte tar ställning till hur hyreshöjningarna drabbar enskilda hyresgäster utan överlåter frågan om hyresnivån till framtida förhandlingar mellan hyresvärd och hyresgäster.
Frivilliga avtal
I väntan på en ny och skärpt lagstiftning jobbar Hyresgästföreningen mycket med att få till frivilliga ombyggnadsavtal som reglerar hur renoveringsprocessen ska gå till och hur samrådet med hyresgästerna ska läggas upp. I Göteborg finns bland annat ombyggnadsavtal med de allmännyttiga bostadsbolagen, HSB och med RCB Fastighetsutveckling som representerar ett antal privata hyresvärdar.
