Söndag 2 juni, häromdagen alltså, hade Drottning Kristinas jaktslott öppet hus med tillträde för allmänheten.
Då hade det gått 22 år sedan förra gången!
Hur kan detta komma sig? Det mysiga och välhållna huset som är ett av Göteborgs äldsta ligger mitt stan och drivs av Kulturföreningen Otterhällan.
Spanaren ber ordföranden i föreningen, Eva Flyborg, förklara varför.
Eva Flyborg är född och uppvuxen på Otterhällan och bor fortfarande granne med Jaktslottet. Hon minns även när Jaktslottet låg på en annan tomt på Otterhällan, då något närmare centrum.
Alla arbetar ideellt
– Tid och ork och pengar räcker inte till helt enkelt. Vi skulle gärna ha öppet mer men medlemmarna i kulturföreningen arbetar helt ideellt. Men vi får se, svarar Eva Flyborg.
Kulturföreningen har 120 medlemmar som betalar en årlig avgift om 150 kronor. Det förefaller som det till att börja med skulle behövas ett större medlemsantal. Ideellt arbete bedrivs av intresse – ibland kanske i konkurrens med andra intressen.
Merparten av intäkterna för bland annat underhåll av fastigheten kommer från uthyrning till privata fester, till exempel bröllop och jämna födelsedagar.
Förra året var verkligen intensivt. Med hjälp av fonderade pengar genomfördes under våren och sommaren en stor renovering och uppfräschning av byggnaden, till exempel av toaletterna, rengöring och målning av fasader, byte av fönsterbågar , anskaffande av en ny diskmaskin, byte till diverse nya rutiner med mera.
Under kommunala radarn
Är inte Jaktslottet en byggnad Higab har kastat lystna blickar på? Kommunala bolaget Higab har ju som bekant ansvar för bevarandet och skötseln av många av stans kulturbyggnader.
– Inte vad jag vet. Hittills tror jag att vi har lyckats flyga under den kommunala radarn, säger Eva Flyborg lite roat.
Med jämna mellanrum anordnas även kulturkvällar i Jaktslottet med exempelvis intressanta föredrag och förtäring för en blygsam peng.
Medlemmar skötte ruljangsen
När Spanaren besökte det tillfälliga (?) kaféet under söndagen, då det serverades kaffe och nybakade våfflor, framgick det att sju-åtta medlemmar stod för ruljangsen, såväl bakande som servering och disk.
– Ett sånt här evenemang kräver inte bara en dags arbete. Det krävs även förberedelser. Inköp till exempel. Eller organisation, allt skall ske ideellt som sagt, påpekar Eva Flyborg.
Inget med drottningen att göra
Drottning Kristinas jaktslott har ingenting med drottningen att göra – mer än namnet. Drottning Kristina, dotter till Gustav II Adolf, levde åren 1626-1689 och var svensk drottning 1632-1654. Hon regerade endast från 1644 till 1654 då hon efter religiösa grubblerier hade konverterat till katolicismen.
Med tanke på hennes fars krigståg och framgångsrika bekämpande av katolicismen i Tyskland var det en stor dåtida skandal. Kristina abdikerade och emigrerade till Rom där hon huvudsakligen engagerade sig inom kulturområdet.
Jaktslottet som är ett korsvirkeshus byggdes 1731 av en åkare Lars Bryngelsson, då med adress Södra Liden eller Åkareliden. Nu är adressen Otterhällegatan 6.
Uppkomsten till namnet är något höljt i dunkel. Men troligtvis hänger det till på följande ätt. Mot slutet av 1700-talet var en krog inrymd i bottenvåningen. Den besöktes flitigt av knektar från den näraliggande bastionen Christina Regina varför det inte var så långt till namnet.
Men jaktslott? Ingen som vet. Det finns för övrigt ett tiotal byggnader i Sverige med manet Drottning Kristinas jaktslott. Inte heller där satte drottningen någonsin sin fot.
Fotnot: Den som vill läsa mer om Drottning Kristinas jaktslott hittar ett rikhaltigt material på sajten Wikipedia Sverige. På 1970-talet var huset rivningshotat men räddades även då av frivilliga krafter.
