Doktorn förstår inte vad du lider av. Skriver fel i journalen. Ger dig fel medicin.
Det är exempel på vad som händer då utländska läkare i Sverige är för dåliga i svenska språket.
– Vi tar problemet på stort allvar, säger Anne Haglund Olmarker, chefläkare och t f kvalitetsdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det finns exempel på att läkare lyfts ut.
Anne Haglund Olmarker betonar att språket är viktigast för utländska läkare som kommer till Sverige. Det finns inga genvägar.
– Personalen ska kunna förstå och göra sig förstådd på svenska. Vi jobbar aktivt med att stötta alla, säger hon.
– Vi är enormt seriösa och upplever att vi är föregångare på området.
– Men, erkänner Anne Haglund Olmarker, det finns exempel på Sahlgrenska att man lyft ut personer som inte klarat våra krav på språkkunskaper. Mycket beror ju på individens egen förmåga.
Sverige har brist på läkare. Därför rekryteras läkare utomlands. Därmed ökar språkproblemen. Ett känsligt ämne som gäller en yrkesgrupp med hög status.
2014 fick 1345 utländska läkare legitimation i Sverige. 2015 var det 1496 och 2016 var antalet 1401. (Där ingår en del svenskar som utbildats i andra länder.)
Måste hjälpa läkaren
De flesta skaffar sig goda kunskaper i svenska. Men inte alla. En del av dem anställs ändå.
En patient berättar:
-Jag fick en gång hjälpa en läkare att formulera rätt diagnos och lämplig remiss. Han hade ändå arbetat ett par år i Sverige men behärskade inte språket tillräckligt. Nu slutade det ändå bra.
Att tolka inom sjukvården handlar om att översätta känsliga saker åt två håll. Men har doktorn svårt att uttrycka sig kan det bli knöligt.
– En del läkare kan så dålig svenska att de aldrig skulle få ens ett enkelt kontorsjobb, hävdar en tolk. Eftersom jag själv är utlandsfödd vet jag vilka fel man kan göra och har därför lättare att förstå läkaren.
– Men jag inser att många svenska patienter får problem. De befinner sig ju dessutom i underläge mot doktorn.
Läkare förstår inte text
En yrkesgrupp inom vården som kommer i mycket nära kontakt med problemet är medicinska sekreterare, tidigare benämnda läkarsekreterare.
– Läkare som talar bristfällig svenska kan vålla oss svårigheter, konstaterar en medicinsk sekreterare i Västra Götaland. Det tar längre tid att renskriva deras diktat och risken för felskrivningar är större.
– Men det förekommer också att läkarna till exempel återger tidigare journalanteckningar felaktigt eftersom de själva inte helt och hållet förstår vad texten betyder. Det är naturligtvis en fara för patientsäkerheten då vi inte kan dubbelkolla att allt läkarna säger stämmer.
Patientnämnden tar emot klagomål och synpunkter för att kunna bidra till bättre kvalitet i vården.
Nämnden i Västra Götaland ha statistik på synpunkter gällande bristande svenska hos läkare.
2015 fanns 6 synpunkter, 2016 fanns 5 och hittills i år 10.
Några av klagomålen:
-Läkaren förstod inte vad patienten hade för hälsoproblem.
-Felaktigheter i intyget.
-Felaktigheter i journalföringen.
-Antalet klagomål till oss har visserligen ökat, konstaterar sektionschefen Anne-Kathrin Schneider. Men det säger inte hela sanningen. Patienter kan också lämna synpunkter direkt till vården eller till IVO (Inspektionen för vård och omsorg).
Någon ytterligare specifik statistik över synpunkter/klagomål på bristande svenskkunskaper har Spanaren dock inte fått fram någonstans.
Anne-Kathrin Schneider säger att patientnämnden tänker bevaka problemet med vårdpersonalens språkkunskaper framöver då det aktivt rekryteras personal utomlands. Det här har ju stor betydelse för patientsäkerheten.
Speciell utbildning
Här måste något göras, tänkte Västra Götalandsregionen. Och så inrättades PLUS-programmet för utländska läkare 2013. Utbildningen sker i Göteborg.
För att komma med behöver man ha gått en förberedande språkutbildning till en nivå som kallas B2.
Nu är svenska bara ett av ämnena i den kurs som pågår i 40 veckor. Det börjar med fyra veckors intensiv språkundervisning med högt kvalificerade lärare. Därefter följer tre eller fyra dagars arbete på läkarens ordinarie arbetsplats. En eller två dagar ägnas åt PLUS där föreläsningar varvas med handledning i grupp och språkundervisning.
Klaras testet efter kursen får man ett intyg på att man uppnått nivån C1, vilket innebär mycket god svenska. Läkaren visar sedan intyget för socialstyrelsen som utfärdar legitimation.
– Jag är stolt över att vi kan bidra med något bra, säger Inger Hagqvist, specialistläkare och chef för PLUS. Nästan alla de 250 läkare som gått igenom vårt program har blivit godkända.
Kurserna betalas av läkarnas arbetsgivare, som skickar de anställda till PLUS.
Inger Hagqvist uttalar sig inte om huruvida arbetsgivare inom regionen medvetet undviker att anlita PLUS.
– Jag träffar ju bara deltagare vars chefer skickar medarbetare till PLUS. Övriga arbetsgivare i regionen träffar jag inte och kan inte uttala mig om, säger hon.
Västra Götaland är hittills ensam om att ha en sådant här utbildning för läkare i alla specialiteter.
Statens krav har skärpts.
Sedan den 15 april 2016 måste även läkare från EU/EES utbildas i svenska. Tidigare gällde regeln bara dem som kom från andra delar av världen.