Aina Granath i Mölndal vet hur det är att ha många ur hemtjänsten springande i bostaden. Den demenssjuke maken blev mycket orolig av alla okända.
– Det är ganska bra nu, säger hon. Men det var en period med mycket folk som gick här. Det kunde ta mig sex timmar innan jag fått honom så lugn att han kunde lägga sig. Hela natten var förstörd.
Nu har paret tre besök av hemtjänsten per dag. Två personer kommer vid varje tillfälle.
– Vi har en kärna av folk som går hit. Ska det introduceras någon ny måste den vara med under alla arbetsmoment tillsammans med den erfarna innan både min man och jag godkänner personen, konstaterar Aina Granath.
– Trots att jag fått ner det på en hanterlig nivå ser jag att det fortfarande är mycket folk som kommer.
Chef inom vården
Aina Granath visar sig vara synnerligen kompetent att företräda sin sjuke man. Hon kör med kommunen. Man anar hårda nypor.
Före sin pensionering var Aina Granath chef för forskning och utveckling inom Göteborgs primärvård. Tränad att bestämma.
Nu är hon dessutom ordförande för anhörigföreningen i Mölndal.
– Jag skulle aldrig bråka för min egen del men tål inte se när andra far illa, säger hon.
– Så jag kan ställa mig upp och strida hur mycket som helst för anhörigföreningens medlemmar och för min man.
Förbättringen för Aina Granath och hennes man kom när det anställdes en ny chef.
– När hon kom tog jag henne under behandling, som Aina Granath uttrycker det.
Bedrövliga somrar
Men alla behövande har ju inte ett så starkt stöd från anhöriga.
– Jag hör från många att de inte vet vem som kommer från hemtjänsten och inte hur dags. Somrarna är bedrövliga. För då kan det vara en rad okända som inte vet vad som ska göras.
Varför är det viktigt med så få som möjligt från hemtjänsten?
– Här handlar det om människor som levt ett helt liv och skaffat sig rutiner. Saker och ting ska göras på ett visst sätt. Det är fortfarande väldigt viktigt.
Aina Granath funderar på hemtjänsten som helhet.
– Den där grytan börjar brännas vid nånstans, tycker hon. Man borde kanske röra om i den ordentligt.
Svårt få kontakt
Men vad göra närmast?
Aina Granath har några tankar om det.
– Jag har länge tyckt att det är slöseri med undersköterskornas kompetens att låta dem städa och handla och göra andra saker som inte har någonting med omvårdnad att göra. Nu ser jag faktiskt att Mölndals stad funderar på att sätta in outbildade på de uppgifterna.
– Dessutom borde personalvården vara mycket bättre. De anställda förtjänar uppmuntran, för de sliter hårt.
Aina Granath är kritisk mot hur svårt det är för anhöriga att få kontakt med planerarna. Man kan inte ringa dem direkt utan måste mejla via arbetsledarna och sen få svar samma väg via mejl. Det tar tid. Och ibland försvinner mejlen på vägen.
– Där har man byggt en helt felaktig organisation, anser hon.
Personalen har inte heller tid över till samtal eller extra insatser.
– Det behövs luft i systemet. Frigör till exempel en timme i veckan på schemat när man kan göra vad man vill.
Så kan hemtjänsten bli effektivare
Medan Aina Granath har flera kritiska synpunkter på hemtjänsten utifrån egna erfarenheter kommer Mona Pettersson med förslag som ännu inte prövats.
– Centralisera planeringen av jobbet, lyder hennes råd. Då blir det mer effektivt och bättre kontinuitet med hänsyn till de resurser som finns.
Mona Pettersson är sektionschef på konsultföretaget WSP Analys och Strategi i Göteborg.
– Hemtjänstens anställda är specialister på att sköta vården och på kontakten med sina brukare, säger hon.
– Men man kan inte kräva av dem att de ska vara logistiker. De som planerar borde ha utbildning i logistik eller ta in specialkompetens. Detta är en brist som inte uppmärksammas tillräckligt.
Det funkade inte
Mona Pettersson har erfarenhet av ett projekt där WSP skulle hjälpa en kommun att förbättra hemtjänstens planering med hjälp av ruttoptimering.
– Men det fungerade inte med digitaliseringen, konstaterar hon.
Hon är bekymrad över att kommunerna i landet inte ser möjligheterna med att införa ett logistiskt tänkande inom hemtjänsten.
– Det finns åtskilligt att vinna i effektivitet om man använder logistik, säger Mona Pettersson. Här kan vårdkompetens och logistikkompetens göra mycket tillsammans.
Låt oss kort beskriva vad logistik handlar om här.
Rätt person ska vara på rätt plats i rätt tid och utföra rätt saker.
Det gör vi väl, hävdar kommunerna.
– Inte tillräckligt, svarar Mona Pettersson. Dagens organisering ger inte förutsättningar för det.
– En mer centraliserad planering ger förutsättningar för jämnare arbetsfördelning mellan enheterna, ett bättre resursutnyttjande och ökar möjligheterna att styra mot ökad kontinuitet, hävdar hon.
Kontinuitet bör styra
Så vårdtagarna skulle slippa att det springer en massa folk från hemtjänsten hos dem i stället för en mindre grupp som de känner?
– Ja, kontinuiteten bör vara en styrande faktor. Det är dessutom viktigt att mäta kontinuiteten och bestämma vilken nivå som är acceptabel och planera efter det.
– Man måste ju fördela resurserna (alltså personalen) efter behov och beviljade insatser i tid och rum, säger Mona Pettersson. Man kan också behöva förändra de geografiska områdesgränserna när behoven ändras så det blir en jämnare arbetsbelastning.
Det krävs två saker för detta.
Dels att man digitaliserar planeringen. Dels att planeringen sker centralt.
Det första bör vara enkelt att förstå. Tänk dator samt att all information måste vara i ett visst format och samlas på ett enda ställe.
Det andra handlar om att skilja geografiska områden och personalresurser.
Den anställde ska då inte i första hand vara knuten till ett område inom kommunen eller stadsdelsförvaltningen som i Göteborg. I stället ska den anställde kunna dirigeras dit behoven finns. För behoven förändras ständigt men områdesindelningen ligger oftast fast.
Nu sitter vanligtvis en undersköterska i varje område och pusslar ihop ett schema för bara den personal som är tillgänglig där.
– Man skulle få en mer utvecklad logistik om ansvaret för planeringen samordnades på en högre nivå, antingen av logistikutbildad personal eller av en extern logistiker tillsammans med vården, hävdar Mona Pettersson.
Inte aktuellt med logistik
Nå, hur sköter hemtjänsten sin planering av jobbet? Spanaren ställde tre frågor till några stadsdelsförvaltningar i Göteborg och till Mölndals stad. Inte följer man Mona Petterssons idéer. Men det ställs många krav på planerarna.
Frågorna:
Funderar ni på att centralisera planeringen till ett ställe hos er?
Vilken utbildning har de som planerar hemtjänstens arbete?
Har ni diskuterat att ta hjälp av logistiker?
– Nej, vi tänker inte centralisera planeringen, säger Inger Börmark, sektorchef för äldreomsorgen i SDF Östra Göteborg.
De som planerar i hemtjänsten är administratörer med inriktning på planering, och deras grundutbildning är undersköterskor, förklarar hon. Enhetscheferna är högsta ansvariga. Deras utbildning är socionom, socialpedagog, beteendevetenskaplig utbildning osv.
– Vi pratar ofta om att det i grunden handlar om klok och bra logistik med ruttplanering. Ett nytt IT-instrument som ska planera rutter klokt kommer snart.
I SDF Örgryte Härlanda svarar Marie Nyström, som är områdeschef för hemtjänsten:
– Det finns ännu inga planer på centralisering, meddelar hon.
Marie Nyström räknar upp de krav som ställs på dem som planerar hemtjänsten i stadsdelsförvaltningen.
Det blev en lång rad:
Gymnasiekompetens med adekvat inriktning
Arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg där hemtjänst är meriterande
Grundläggande IT-kompetens, vana att arbeta med planeringsverktyg
Goda kunskaper om mobila verktyg
Logistik, strategisk förmåga
Fördela arbetsuppgifter, pedagogisk förmåga, leda grupper, problemlösningsförmåga
Uttrycka sig i tal och skrift, sammanställa rapporter
Ekonomikompetens för uppdraget
Arbetsrätt, arbetstidsregler och arbetsmiljö
För Majorna-Linnés stadsdelsförvaltning svarar områdeschef Agneta Cederoth Åstedt.
– Vi har inga planer på att centralisera, säger hon och lämnar följande lista som svar på andra frågan:
– Samtliga planerare hos oss har minst gymnasiekompetens, de flesta från omvårdnadsprogrammet. De har även lång erfarenhet av hemtjänst och de har uppvisat goda kunskaper i planering. Vi har gått igenom kompetens och kvalifikationskrav inför anställningarna.
Kompetens och kvalifikationskrav är desamma som i SDF Östra Göteborg (se ovan).
– Vi har inte planerat att ta hjälp av en logistiker, svarar Agneta Cederoth Åstedt.
– Vi ser fram emot vårt nya planeringssystem Companion som kommer att säkerställa logistiken på ett enklare sätt. Det är väldigt många parametrar att ta hänsyn till i planerande av vård och omsorg.
Geografin är en del, men en mängd olika faktorer spelar också in.
För Mölndals stad svarar Kevin Cayton, chef för planerarna inom hemtjänsten.
– Svaret på om planeringen är centraliserad är delvis ja, förklarar han. Vi har planerare som sitter tillsammans och planerar samtliga scheman, men det görs i en ständig dialog med respektive områdessamordnare och direkt med undersköterskorna.
– Våra planerare är utbildade undersköterskor med många års erfarenhet av samordning och planering i hemtjänsten. De har många gånger börjat som omvårdnadspersonal. Våra planerare utgår alltid från personalkontinuitet, tidskontinuitet och omvårdnadskontinuitet. Det kräver god geografisk kännedom samt en övergripande förståelse för hemtjänstenheternas operativa drift.
– I det verktyg som hemtjänsten använder för att planera sina insatser finns stöd för ruttoptimering och andra verktyg för att logistiken runt insatserna ska gå ihop. Då hemtjänsten är ett område med ständiga förändringar anser vi att de som planerar enheternas scheman bör ha en mycket god förståelse för arbetet inom vård och omsorg.
