Går det att få ut dubbelt så mycket sjukvård i samma lokaler, med samma personal och utrustning?
Ja, det är precis vad Peter Almström på Chalmers arbetar med. Personalen ska inte arbeta hårdare utan det är effektiviteten som ska öka. Därmed får medborgarna dubbelt så mycket vård för sina skattekronor.
Det låter som en dröm inför framtidens ökande vårdbehov med en befolkning som blir allt äldre. På sjukhusen ska produktiviteten öka genom att alla personalens aktiviteter skall utformas i detalj på ett genomtänkt sätt.
Det handlar inte främst om patientkontakter utan om alla andra uppgifter på en vårdavdelning som medicinutdelning, servering av måltider, journalhantering, utskrivning, skiftöverlämning, städning och mycket mera.
Docent Peter Almström sitter sedan början av året en trappa upp i hälften av ett före detta fikarum, i en av de gamla paviljongerna på Vasa sjukhus. Numera är adressen Vera Sandbergs gata och avdelningen heter Operations Management. Översatt blir det Verksamhetsstyrning och planering.
Detta är just vad han vill införa på sjukhus. Han har otaliga exempel på hur vården står främmande och frågande inför allt som plötsligt hamnar framför näsan. Han vill ha kontroll på flödena, precis som när han arbetade med automatisering inom verkstadsindustrin. Invändningarna mot att jobba med människor på samma sätt som med maskiner är många.
Men Almström är övertygad om att det går att höja produktiviteten med bättre metoder.
– Vi kan minska antalet steg, ta bort dubbla arbeten, använda hjälpmedel bättre. När vi kombinerar detta med att använda resurserna bättre och mäta tiden som används för planerat arbete blir systemet smartare och effektivare.
Dokumentation i många led
Det viktigaste bidraget från frekvensstudierna är att det faktiskt går att standardisera och tidsätta sjukvårdsarbete. Efter att 120 000 stickprov gjorts på vårdpersonal visade det sig att undersköterskorna använde en knapp tredjedel av sin tid till omvårdnad och sjuksköterskorna bara en femtedel.
– Våra stickprov visar hur man jobbar under dagarna och i veckan. Det finns även mycket att vinna på att jämna ut arbetsbelastningen över dagen och veckan. Vi vill också se om vi kan höja patienttiden, säger Almström.
Det finns även mycket tid hämta i dokumentation. Den upprepas många gånger över läkare med diktafon, sköterskor med anteckningar i flera led, innan uppgifterna slutligen kommer in i journalen.
– Dokumentationen är dessutom tidsödande, då datasystemen inte är integrerade med varandra. Personalen ringer på telefoner och de faxar till varandra, när de istället skulle kunna använda datorer rätt in i systemet. Sekretess behöver inte vara något problem i dessa sammanhang, fortsätter han.
Han tror att det går att standardisera och tidsätta aktiviteter på sjukhus. Han vill i princip se ett schema ner på minutnivå, men varje minut ska inte planeras. Det ska finnas tid till avsatt till patientnära omvårdnadskontakter.
Ingen produktionskompetens
– Alla måste ha en apparat av något slag, där personen trycker in uppgifter om utförda aktiviteter. Då kommer uppgifterna in i systemet och genom journalen får man kontroll på att allt blir utfört. I dag finns en hel del som ligger vakna för att de inte minns vad de gjort eller inte gjort på jobbet, säger Almström.
Han menar att hela vårdsystemet saknar det han kallar produktionskompetens på samtliga nivåer. Det gäller från såväl politiker som enhetschefer. Vården och sjukhusen skulle behöva produktionschefer.
– Genom att mäta och och ta tid på arbetsuppgifterna kan vi lägga fram fakta på bordet. Personalen uppskattar detta, även om det kan vara obehagligt att bli iakttagen. Undersköterskor och sjuksköterskor är med på tåget, men läkarna är inte riktigt med. De står och tvekar på perrongen, fast många läkare, särskilt de som sitter i ledningarna för sjukhusen, är med, säger Almström.
Områden som är aktuella att standardisera är medicinutdelning, rondning och måltider. Trots att dokumentation tar mycket tid är den svår att effektivisera. De tre regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland har planer på att gå samman om ett nytt gemensamt journalsystem, vilket kan underlätta dokumentationen.
Peter Almström hoppas med sin forskning kunna visa att man får ut dubbelt så mycket vård till samma skatteuttag för sjukvård.
– Det är ett helt sjukhus till för samma pris. Jag vill försöka nå ut till sjukvårdens tjänstemän. Sjukvårdspolitikerna är svåra att nå. De lyssnar kanske hellre på läkarna i sjukhusledningen än på en civilingenjör som vill rationalisera likt industrin.
– Just nu känns det som att jag har en fot inne. Jag har en doktorand här som får sin lön från Sahlgrenska. Det visar att Sahlgrenska tycker att vårt arbete är viktigt.
Läs kommentar: Svårare effektivisera vården än man tror