Som Spanaren tidigare skrivit om har Konkurrensverket anmält GothNet och TeliaSonera för misstänkt anbudsfiffel till Stockholms tingsrätt. Bolagen fick tiden fram till sista mars på sig för att avge yttranden till tingsrätten.
Vad var det Konkurrensverket reagerade på och tyckte sig ha upptäckt, som föranledde stämningen med krav på böter om sammanlagt 35 miljoner kronor?
― Vi är säkra på att de snackade ihop sig före anbudsgivningen. De kom helt enkelt överens om att GothNet skulle lägga ett bud och att TeliaSonera skulle avstå, säger Per Karlsson, chefsjurist på Konkurrensverket.
Både GothNet och TeliaSonera bestrider anklagelserna och protesterade mot stämningen redan samma dag som ansökan inlämnades.
GothNet tacksam vinnare
Upphandlingen ägde rum 2009 och hade annonserats ut av Göteborgs stads upphandlingsbolag. Anbudet omfattade bl a nät, nätservice och intern tele- och datatrafik inom Göteborgs kommunalförvaltning.
GothNet, ett helägt dotterbolag till Göteborg Energi AB, vann upphandlingen, vilket välkomnades med en tacksam suck av dåvarande VD Mats Dveret i bolagets årsredovisning för 2009: ”GothNet har varit Göteborgs enda leverantör av dataförbindelser sedan vi vann den första konkurrensutsatta upphandlingen. ― ― ― GothNet vann glädjande nog även denna upphandling.”
Konkurrent klagade
En av de konkurrenter som inte vann upphandlingen 2009 var Net at Once AB med säte i Växjö och ungefär samma utbud av bredbandsinstallationer och tjänster som GothNet.
Net at Once hävdar i sina överklaganden till Europeiska kommissionen att företaget blivit förfördelat på grund av osund konkurrens och onormal affärsverksamhet.
Net at Once huvudpoäng i en andra skrivelse till kommissionen via juridiska ombudet Viktor Robertson är att GothNet gynnats otillbörligt genom sin koppling till Göteborg Energi AB och Göteborgs kommun.
Förlust 25 mkr/år
Net at Once juridiska ombud har studerat GothNets årsredovisningar åren 2003-2013 och kunnat konstatera, att bolaget under denna elvaårsperiod inte redovisat vinst en enda gång. Den samlade förlusten under dessa år uppgår till 279 miljoner kronor, vilket ger ett genomsnittligt underskott på 25 miljoner per år.
Samtidigt har den redovisade nettoomsättningen för dessa år varit 1,446 miljarder eller genomsnittligt drygt 131 miljoner/år. Sammantaget ger det redovisade resultatet före koncerninterna transaktioner en årlig negativ vinstmarginal för GothNet på 19 procent av nettoomsättningen, heter det vidare i skrivelsen till EU-kommissionen.
”Kommissionen vilseledd”
Under 2003-2011 mottog GothNet sammanlagt 335 miljoner kronor i koncernbidrag från moderbolaget Göteborg Energi. Göteborgs stad gavs för ett år sedan tillfälle att yttra sig till EU-kommissionen beträffande denna omständighet men förnekade då, att koncernbidragen använts för att täcka underskott i GothNets verksamhet.
Enligt rättspraxis i Högsta förvaltningsdomstolen är dock sådana koncernbidrag att betrakta som rena värdeöverföringar, i GothNets fall för att täcka uppkomna förluster således.
Direkt felaktigt och endast ägnat att vilseleda kommissionen, hävdar Net at Once juridiska ombud i sitt andra yttrande. Utan dessa bidrag hade GothNet varit tvunget att försätta sig i likvidation. Net at Once anser, att främsta syftet med koncernbidragen har varit att trygga GothNets överlevnad – samt att skaffa Göteborg Energi skattemässiga fördelar.
Net at Once konstaterar, att vilket annat företag som helst med lika långvarig förlustbringande verksamhet i ett dotterbolag antingen skulle omstrukturera eller lägga ned verksamheten.
Amorteringsfria lån
Utöver koncernbidragen från moderbolaget har GothNets beviljats lån av Göteborg stads ”internbank”. Dessa lån har enligt Net at Once juridiska ombud beviljats utan att ”banken” har gjort någon form av risk- och marknadsanalys, något om är normalt på marknaden för att visa hur framtidsplanerna för ett bolag ser ut.
Att bevilja lån till ett bolag som inte redovisat vinst på tio år kan inte anses vara ett normalt marknadsmässigt beteende, anser Net at Once och frågar sig hur vanligt detta är inom privat affärsverksamhet. Göteborgs stad har inte heller i sitt yttrande kring denna omständighet hänvisat till något liknande förfarande i en privat koncern.
Net at Once konstaterar därtill, att de aktuella lånen inte som normalt amorteras löpande utan i stället förnyas genom upphandling av nya krediter.
Varifrån kommer pengarna?
Frågan går till Daniel Afholter på stadsledningskontoret. Tidigare kallades tjänstemän som han för finanssekreterare. Numera kallas de portföljförvaltare. Vilka pengar har de att laborera med?
― Vi har inget banktillstånd men vi handlar upp krediter på den allmänna finansmarknaden som i vilken annan koncern som helst…
― Förlåt, koncern…?
― Ja, vi betraktar Göteborgs stad som en koncern, som ibland behöver låna upp pengar till kapitalkrävande projekt. Vi lånar pengar på marknadsmässiga villkor och tycker att det är bra att ha allt samlat på ett ställe så att vi har överblick. Då kan vi även göra en sammanlagd riskbedömning.
Net at Once konstaterar i sitt yttrande till EU att någon riskbedömning uppenbarligen inte har gjorts beträffande de amorteringsfria lånen till GothNet utan bara är ett annat stöd för att hålla GothNet under armarna, ja, vid liv över huvud taget.
